Snöröjning och sandning

Snöröjning och halkbekämpning sker efter en bestämd turordning där de flesta gator i bostadsområden har en lägre prioritering.

Här har vi 13 timmar på oss (1 timmes inställelsetid + 12 timmars utförande), men vid ihållande snöfall kan det ta ännu längre tid, eftersom vi då får börja om med till exempel bussvägar och centrummiljöer som har en högre prioritering.

Vid plogning blir det automatiskt vallar, även om maskinförarna försöker minimera det. Extra svårt är det inne i trånga bostads­områden, där det oftast inte finns några ytor att lägga av snön. Maskinförarna ska dessutom hålla åtgärdstiden, så därför måste de ha ett visst tempo.

Även om den privata fastighetsägarens ansvar tillfälligt läggs över på kommunen när en snövall har plogats upp på gångbane­utrymmet, ingår det alltid i fastighetsägarens ansvar att ta bort vallar utanför egen in- och utfart samt runt postlåda och sopkärl.

Har du en gång­bana utanför din fastighet så har du även ansvar för att skotta, sanda eller grusa vid behov.

Det är många maskinförare i gång och väldigt många vägar som ska åtgärdas. För att hålla åtgärdstiderna blir det helt enkelt mest effektivt om de alltid kör enligt samma turordning.

Kommunens trafikverksamhet och fastighetsägare sköter tillsammans gångbanorna på det kommunala vägnätet. Det är samma ansvarsfördelning oavsett vad det är för väderlek.

• Skötsel av gångbanor
• Bildexempel Fastighetsägarens ansvar för gångbanor och trottoarer

Under rusningstid undviker vi att vara ute på vägarna, dels för att våra långsammare fordon sinkar trafiken, dels av säkerhetsskäl för maskinförare och medtrafikanter.

Vi följer hela tiden vädret och försöker planera utkallelserna så att de gör bäst nytta, men ibland hinner vi inte färdigt innan rusningstrafiken drar igång – och som alla vet kan väderomslag ske snabbt.

Vi gör ständiga bedömningar efter prognoserna; hur länge det ska snöa, vad händer med snön under och efter snöfall, men också om prognosen verkar hålla – för att sedan kunna arbeta så smart och effektivt som möjligt.

Som privat fastighetsägare kan du på egen bekostnad vända dig till privata aktörer för att få hjälp – om du nu inte har en snäll anhörig eller granne som kan hjälpa till.

Kommunens fixartjänst för äldre personer går inte att anlita för snöröjning och halkbekämpning.

I Härryda kommun ansvarar kommunen, Trafikverket, väg­föreningar och samfälligheter tillsammans för halkbekämpning och snöröjning. Vem som ansvarar för vilken väg beror på vem som är så kallad väghållare. Vägföreningar eller samfälligheter sköter antingen väghållningen själva på sina egna vägar eller så köper de tjänsten av en entreprenör.

Eftersom det finns många olika väghållare - enskilda fastighets­ägare, vägföreningar, kommunala väghållare eller Trafikverket på de större vägarna - så är det lättast att kontakta kommunen 031-724 61 00 eller kommun@harryda.se

Denna kartbild visar Trafikverkets vägar i kommunen

Tre aktörer sköter tillsammans 975 kilometer väg:

• Enskilda eller vägföreningar ansvarar för cirka 590 km väg.
• Trafikverket ansvarar för cirka 190 km väg.
• Härryda kommun ansvarar för cirka 115 km väg och 80 km gång- och cykelväg.

Under perioden 15 oktober till och med den 15 april råder så kallad vinterberedskap. Då står både kommunens och entreprenörernas fordon redo att rycka ut. Halkan bekämpas i huvudsak med stenflis. På vägar med kollektivtrafik och på andra särskilt utsatta ställen förekommer även saltning.

En snöröjningsinsats kostar ungefär 200 000 kronor och då är både kommunens personal och entreprenörer igång. Allt utom vatten­läckor läggs åt sidan i det läget.

Notan för en vintern kan vara cirka sex miljoner kronor.

Med de resurser som finns prioriterar kommunen att röja många vägar så att fler gångtrafikanter och bilister kan ta sig fram på öppna vägbanor och gångstråk. För att snabbt kunna röja så många vägar som möjligt från snö och modd är prioritetsordningen att ploga först och halkbekämpa med salt eller grus sedan.

Att göra alltihopa samtidigt skulle medföra att fordonen måste åka fram och tillbaka och fylla på med nytt grus och salt och därmed inte kunna ploga så många vägytor på samma gång.

Ofta dröjer det någon eller några timmar mellan plogning och saltning eller grusning.

Det finns flera anledningar till att Härryda kommun inte röjer gång- och cykelbanor med så kallad sopsaltning som gör att is och snö smälter. Saltet är negativt för växter som inte kan ta upp näring när det är stora mängder salt i omgivningen.

Asfalt och betong luckras upp av salt.

Dessutom är sopsaltning förenat med stora kostnader som kommunen valt bort. Istället plogar och sandar vi mellan snöfall och när det fryst till.