Radon - mäta och åtgärda

Radon är en färg- och luktfri radioaktiv gas som finns naturligt i marken. Den bildas när det uran som finns i jordskorpan faller sönder.
Radon på Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Var finns radon?

Radon kan komma in till inomhusluften i byggnader från marken, byggnadsmaterialet eller vattnet i kranen.

Radon från marken

Vissa bergarter innehåller mer uran än andra. Den luft som finns i jorden har alltid en hög radonhalt. Lufttrycket är ofta lägre inomhus än utomhus och radon kan där­för sugas in i hus från marken. Mängden radon som kommer in i huset beror på hur mycket marken släpper igenom och hur tät husgrunden är. Hus som är byggda på rullstensåsar kan vara särskilt utsatta eftersom marken släpper igenom mycket luft. Om stora mäng­der jordluft läcker in i bostaden finns det alltid risk för höga radonhalter inomhus.

Radon från byggnadsmaterial

Vissa byggnadsmaterial kan ha höga uranhalter och hus med sådana material ger därför ifrån sig radongas till inomhusluften. Ett exempel på ett uran­haltigt byggmaterial är blåbetong, som tillverkats av alunskiffer. Blåbetong användes från 1929 till slutet av 1970-talet och före­kommer oftare i hus från 1960-talet och början av 1970-talet.

Radon från vatten

Vatten från jordlager och berggrund innehåller radon. Särskilt höga halter kan finnas i vatten från bergborrade brunnar och i viss mån även i grävda brunnar där vattnet kommer från sprickor i berget. I brunnar i jordlagren är problemet mindre men inte obefintligt. Dricksvatten från större dricksvattenproducenter, till exempel kommunens vattenverk kontrolleras regelbundet mot de gränsvärden som finns. 
Gränsvärden för radon Länk till annan webbplats.

Radon i dricksvatten utgör en hälsorisk på två olika sätt: dels får du i dig radon när du dricker vattnet och dels släpper vattnet ifrån sig radon till inomhusluften när du till exempel spolar i kranen.

Den största hälsorisken med radon i vatten uppstår när du andas in radon som avgår från vattnet till inom­husluften. Om radonhalten i vattnet är 1 000 Bq/l får inomhusluften ett tillskott på ungefär 100 Bq/m3.

Om du har en enskild brunn bör du regelbundet analysera ditt vatten för att se om det finns radon. Om du har en permanent dricksvattenförsörjning med en radonhalt över 1 000 Bq/l bör radonhalten i ditt vatten åtgärdas. Det finns ett flertal aktörer som kan tillhandahålla olika tekniska lösningar för att säkerställa att radonhalten hålls nere. Strålsäkerhetsmyndigheten har sammanställt information om radon i vatten där du kan få vägledning om hälsorisker, provtagning, analys och åtgärder.
Radon i vattnet (Strålsäkerhetsmyndigheten) Länk till annan webbplats.

Referensnivån för radon i bostäder är 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m3). Radonhalten i din bostad ska alltså inte vara över 200 Bq/m3. Den nya strålskyddslagen innehåller dock ett krav på optimering vilket innebär att fastighetsägare ska vidta åtgärder så att radonhalten hålls så låg som möjligt.

I nybyggnation gäller Boverkets gränsvärde på 200 Bq/m3 för utrymmen där man vistas mer än tillfälligt.

Riktvärden för radon i vatten från privata brunnar

Privata brunnar och mindre anläggning­ar omfattas inte av föreskrifterna men Livsmedelsverket avråder från att använda vattnet som dryck eller till livsmedelshantering om radonhalten överstiger 1 000 Bq/l.

Ja, radon kan skada din hälsa på lång sikt. Inandning av radon utgör en hälsorisk. Cirka 14 procent av lungcancerfallen i Sverige orsakas av radon, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Det motsvarar totalt cirka 500 lungcancerfall per år, varav cirka 50 bland personer som aldrig rökt.
Hälsoriskerna med radon (Strålsäkerhetsmyndigheten) Länk till annan webbplats.

Nej, hälsorisken är densamma. Däremot behöver du veta varifrån radonet kommer för att kunna åtgärda det.

Fråga din fastighetsvärd om det har gjorts en radonmätning. Fastighetsägaren ansvarar för att mäta och eventuellt radonsanera i din bostad. Om du bor i hyresrätt frågar du hyresvärden och om du bor i bostadsrätt bostadsrättsföreningen.

Du kan också fråga miljö- och hälsoskydd om vi har uppgifter om radonmätningar i vårt register. I miljö- och hälsoskydds register syns endast mätningar som vi har fått kopia på från mätföretag eller om fastighetsägaren själv skickat in mätprotokollet till miljö- och hälsoskydd. Därför kan det finnas radonmätningar gjorda även om de inte finns i miljö- och hälsoskydds register. Miljö- och hälsoskydd är tillsynsmyndighet och kan kräva att fastighetsägaren redovisar resultatet av radonmätningar till oss och att radonåtgärder görs.

Radonhalten kan variera mycket mellan närliggande hus beroende på bland annat husets byggnadsmaterial, ventilation och täthet mot mark.

Radonhalten kan bli hög på alla typer av mark eftersom den är beroende på bland annat husets byggnadsmaterial, ventilation, täthet mot mark och fyllnadsmassor under huset.

I Härryda kommun finns låg- och normalriskområden för markradon. Även i områden som har klassificerats som lågriskmark kan det förekomma radon i tillräckligt höga koncentrationer för att problem ska kunna uppstå i inomhusluften. Den luft som finns i jorden har alltid hög radonhalt.

De lokala variationerna kan vara mycket stora och att det alltså kan skilja mycket mellan till exempel två radhus som står bredvid varandra. Därför behöver du som bor i småhus mäta radon för att få veta vilken halt du har i just din bostad.
Miljö- och hälsoskydds radonriskkarta visar radonriskområden i kommunen.

I Härryda kommun är byggmaterial den vanligaste källan till radon. Blåbetong eller alunskifferbaserad lättbetong användes från 1920-talet fram till 1978 och avger höga halter av radon. Tillverkning av detta byggnadsmaterial förbjöds 1975.

Radon kan även finnas i vatten från främst brunnar. Vid spolning av radonhaltigt vatten avgår gasen till bostadsluften.

Se även frågan: Behöver jag mäta radon om jag bor i ett område med lågriskmark?

Om du vill mäta radon bör du kontakta ett kvalitetssäkrat (ackrediterat) mätlaboratorium för att beställa mätdosor. Det går inte att beställa dosor genom miljö- och hälsoskydd – vänd dig till mätlaboratoriet.

Mätningar

För att få ett säkert resultat rekommenderar miljö- och hälsoskydd att radonmätningen:

• utförs av ett laboratorium som är kvalitetssäkrat (ackrediterat) av Swedac.
• är en långtidsmätning med ett årsmedelvärde. För att få ett årsmedelvärde ska mätningen ske i minst två månader under perioden 1 oktober-30 april.

Kvalitetssäkrade mätlaboratorier

På swedac.se finns aktuella uppgifter om de mätlaboratorier som är kvalitetssäkrade för mätning av radon i inomhusluft.

Tre mätlaboratorieföretag i Sverige är kvalitetssäkrade av Swedac:

• Eurofins Radon Testing Sweden AB Länk till annan webbplats.
• Radonova Länk till annan webbplats.
  
• Radonanalys GJAB Länk till annan webbplats.

Mätlaboratorier i andra länder kan vara kvalitetssäkrade enligt samma metod och utföra analyser av radonmätningar.

Det vanligaste är att mäta radon med hjälp av så kallade radondosor. Dessa är små dosor som du placerar runt om i bostaden under en viss tidsperiod för att se vilka radonvärden som finns i just de rum där mätning utförs. (Här kan du läsa mer om hur du beställer en mätning).

• Du ska mäta i minst två rum, med en dosa i vardera rum.
• Bäst är att placera radondosorna i rum där man vistas mycket så som sovrum och vardagsrum.

• Placera minst en dosa på varje bostadsplan (våningsplan med bostadsrum).
• Du ska alltid mäta inredda rum i källare, som till exempel gillestuga.

När mätperioden är slut skickar du in dosorna till det kvalitetssäkrade (ackrediterade) laboratoriet, som du beställde dosorna ifrån. Därefter får du en fullständig rapport av resultaten.

Långtidsmätning ger mer säkra värden

Gör en långtidsmätning om du vill ha säkra värden. Det är bara långtidsmätningar som ger ett årsmedelvärde. Mättiden är minst två månader, men helst tre. Du ska göra mätningen under den del av året då huset värms upp – normalt från 1 oktober till 30 april.

Det räcker inte att mäta radonhalten vid ett enda tillfälle. Materialet i ett hus åldras och kan därför med tiden släppa igenom mer radon från marken.

Det kan också påverka radonhalten om du bygger om eller renoverar, till exempel om du tilläggsisolerar eller ändrar ventilationen i din bostad.

Därför bör du mäta radon regelbundet. Gärna vart tionde år eller vid större förändringar av bostaden.

Även i områden som har klassificerats som lågriskmark kan det förekomma radon i tillräckligt höga koncentrationer för att problem ska kunna uppstå i inomhusluften. Den luft som finns i jorden har alltid hög radonhalt. Om otätheter finns i bostaden och stora mängder radonhaltig luft kommer in kan du få höga halter av radon i din inomhusluft.

Observera att de lokala variationerna kan vara mycket stora och att det alltså kan skilja väldigt mycket mellan till exempel två radhus som står bredvid varandra.

Mätningar ska göras i minst två månader under den så kallade eldningssäsongen som löper från den 1 oktober till den 30 april. Utomhustemperaturen påverkar nämligen ventilationen och inläckaget av markradon i bostäderna. Forskning har visat att radonhalten ligger närmast det verkliga årsmedelvärdet i perioder som pågår inom eldningssäsongen, då skillnaden mellan inom- och utomhustemperaturen är som störst.

Cirka 900 kronor för en medelstor villa, inklusive analys och rapport.

En korttidsmätning kan vara bra om du ska köpa hus och behöver ett snabbt svar. Tänk på att resultatet bara är vägledande och att det inte räcker för olika typer av myndighetsbeslut eller för en ansökan om bidrag för radonåtgärder. En kort­tidsmätning bör endast användas när tiden inte räcker till en långtidsmätning. En korttidsmätning bör pågå minst 7 dygn.

Bergborrade brunnar kan ha höga halter av radon. I brunnar anlagda i sand- och grusavlagringar kan det förekomma förhöjda halter i vattnet. Om du har en enskild dricksvattenbrunn som är borrad eller anlagd i sand- och grusavlagringar bör du regelbundet analysera ditt vatten för att se om det finns radon.

Den största faran med radon i dricksvatten är att radonet övergår till luften och att man därmed andas in det. En radonhalt i vattnet av 1 000 Becquerel per liter (Bq/l) beräknas bidra med ca 100 Bq/m 3 till inomhusluften, enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU).

För att få ett säkert resultat rekommenderar miljö- och hälsoskydd att du beställer en radonanalysen från ett laboratorium som är kvalitetssäkrat (ackrediterat) av Swedac. På Swedacs hemsida kan du se vilka företag som är kvalitetssäkrade för radonmätningar i vatten.

Om du har en bor permanent och har en radonhalt över 1 000 Bq/l bör du åtgärda det. Det finns ett olika tekniska lösningar för att säkerställa att radonhalten hålls nere. Strålsäkerhetsmyndigheten har sammanställt information om radon i vatten där du kan få vägledning om hälsorisker, provtagning, analys och åtgärder.
Radon i vattnet (Strålsäkerhetsmyndigheten) Länk till annan webbplats.

Om du vill få ett godkänt årsmedelvärde för radonhalten för att till exempel ansöka om radonbidrag ska du beställa radondosor från ett ackrediterat mätlaboratorium.

Du behöver veta hur radonet kommer in i byggnaden för att kunna åtgärda det. Kontakta en radonkonsult för att få hjälp med att ta reda på källan till radon och lämpliga åtgärder.

RISE har ett register med kontaktuppgifter till certifierade funktionskontrollanter. En funktionskontrollant med behörighet K, har kunskap om radonmätningar och möjliga radonåtgärder. Svensk radonförening är en branschorganisation för företag som jobbar med radon. På deras webbplats finns kontaktuppgifter till föreningens medlemmar.

• De vanligaste radonåtgärderna (Boverket) Länk till annan webbplats.
• Hitta konsulter som arbetar med radonåtgärder (Svenskradonförening) Länk till annan webbplats.
• Hitta konsulter via RISE Länk till annan webbplats.

Nej, det går inte längre att ansöka om bidrag för åtgärder mot radon.

Du kan göra en ny radonmätning efter att åtgärderna är gjorda.