Till innehållet

Skötselråd för hemkompostering

Det är både nyttigt och roligt att kompostera sitt trädgårdsavfall och förmultningsbara hushållsavfall. Denna form av källsortering, gynnar vår miljö bland annat genom att transporterna av sopor minskar. Dessutom får man ju ett fint jordförbättringsmedel.

Tips för att lyckas med din kompostering

Det är inte alls svårt att kompostera, men det krävs lite tid och en del kunskaper för att lyckas. Särskilt viktigt är att man gör rätt när man komposterar matavfall, så att man inte lockar till sig skadedjur eller får problem med dålig lukt. Behållare

Du bör ha två kompostbehållare eller en större med två fack. De kan då användas växelvis, så att den ena komposten fylls medan den andra eftermognar. Komplettera gärna med en enkel öppen trädgårdskompost.

Det är praktiskt om man kan fälla ner en hel sida av kompostbehållaren vid tömning. Tömning kan lämpligen ske vår och höst.

Isolerade behållare kan vara bra då komposteringen ska fungera året runt. Se till att ha tillräcklig volym inför vintern då nedbrytningsprocesserna saktar av eller om kompostmassan skulle frysa. Det krävs då lite extra skötsel på våren.

Sluten men ventilerad

Kompostbehållare för matavfall ska vara slutna men inte lufttäta. Gnagare, fåglar och smådjur ska inte kunna ta sig in, men mikroorganismerna som sköter nedbrytningsarbetet måste kunna andas.

Nätbotten eller hål på högst 5-7 millimeter och ett lager luftigt material, till exempel grova kvistar, i botten på komposten underlättar syrecirkulationen. Om det rinner lite lakvatten är det en fördel om behållaren står på plan och väldränerad mark, t ex på grus.

Skötsel

Övertäckning

Låt aldrig färskt matavfall ligga på ytan. Täck med strömaterial eller blanda ner ordentligt, varje gång nytt avfall läggs i komposten. Då blir det inga problem med lukt, flugor eller råttor!

Blanda med strö

En blandning av hushållsavfall och torrt trädgårdsavfall ger en lagom sammansatt diet för mikroorganismerna. Det går också bra att blanda med strö, exempelvis sågspån, flis, halm eller häckklipp. Se Strömaterial nedan.

Ha alltid något av dessa strömaterial till hands - även under vintern.

Finfördelning

Avfallet som slängs i komposten bör vara så finfördelat som möjligt. På så sätt ökas ytan på vilken mikroorganismerna kan verka. För att öka nedbrytningshastigheten måste komposten röras om så att gammalt och nytt kompostmaterial blandas. Detta gör du enkelt med en grep.

Fuktighet

Rätt fuktighet är viktigt för att komposten ska fungera effektivt. Börjar komposten lukta ruttet är innehållet för blött och kompakt. Blanda då in t ex torrt kutterspån eller finmalda kvistar.

Finns det myror i komposten är den för torr. Vattna dock inte direkt i komposten, det rinner bara rakt igenom. Tillför istället uppblött avfall och blanda om.

Temperatur

Kompostprocessen alstrar värme. Men när det bildas fukt finns risk för att processen stannar av om man inte lägger avfall i komposten ofta - helst varje dag. Gör man det kan komposten hållas igång hela vintern, även om det är minusgrader! Under den varma årstiden går nedbrytningen självfallet snabbare. Då kan man se hur komposten sjunker ihop från dag till dag!

Strö löser kompostproblem

Har du problem med att det verkar blött och luktar pyton i din hushållskompost? Lika lätt som det är att göra fel är det att göra rätt. Bara man vet hur! Lägg strömaterial ovanpå matavfallet varje gång du fyller på i komposten.

Torkar

Matavfall är i regel ganska vått. Om kompostmassan är för blöt finns är risken större att det blir en luktande förruttnelse snarare än en förmultningsprocess. Du måste blanda upp matresterna med något torrt "fluffigt" strömaterial som suger upp överskottsfukten!

Luftar

Om kompostmassan blivit våt och kompakt kommer inget syre till som behövs för förmultningen. Det behövs utöver omrörning, ett luftigt strömaterial som gör komposten porös.

Skyddar

Ifall du lägger matavfall uppe i komposten kan det bli geggigt och locka flugor. Dessutom kan fruktflugor som finns på fruktskal kläckas. Gör så här! Lägg på det nya matavfallet och rör om. Täck sedan ytan med strö! OBS! Gör detta varje gång du fyller på!

Blandar

Matavfallet innehåller väldigt mycket näring (kväve). För att det ska bli en bra sammansättning behövs tillskott av mer näringsfattigt (kolrikt) material. Ströet har alltså även denna funktion för att komposteringen ska lyckas! Trädgårds- och matavfallskompostering hänger ihop!

Vad är strömaterial?

"Man tager vad man haver" funkar bra även för kompostering. Har man trädgård blir man med tiden i stort sett självförsörjande på strömaterial för matavfallskomposteringen. Helst ska man förstås inte behöva köpa något alls. Det gäller att vara förutseende och spara strö till vintern också. Observera att strömaterialet behöver förvaras torrt.

Strömaterial:

  • Flis eller fint häckklipp (Det är bra med kompostkvarn!)
  • Trädgårdsavfall, gammalt kompostmaterial (Torrt blandat rens, gräs)
  • Torra löv (Kan sparas i säckar för vinterbehov)
  • Kutterspån
  • Halm (En halmbal kan också lagras)
  • Hopknycklat tidningspapper, riven äggkartong (Bra "vinterströ")

Strömaterial att undvika

Mindre bra är torvströ, framförallt för kompostbehållare som inte är roterande. Torvströ kan bli för kompakt och ändra pH-värdet.
Jord och sågspån som "täpper till" materialet.

Frusen kompost, hur gör jag då?

Om trädgårdskomposten är frusen och du inte vill ha en säck strö, t ex kutterspån eller flisat häckklipp inomhus, kan du som vinterströ använda löst skrynklade tidningssidor.

Kontakt

Använd vår e-post när du har ett pågående ärende som du inte anmält via e-tjänst

När du ska ansöka, anmäla eller klaga ska du använda våra övriga e-tjänster. Länk till annan webbplats.

Kan vi göra sidan bättre?

Lämna dina synpunkter



Ange din e-postadress om du önskar svar på din synpunkt
Senast ändrad: 2023-12-07