Tilda Enerås

Vad betyder Sveriges bästa skola för dig?

– För mig är det en skola som eleverna vill vara i och trivs i. Om eleverna inte vill vara här och inte tycker det är roligt och trivs så kommer de inte till skolan i lika hög utsträckning. Då får de inte ta del av den fantastiska utbildningen. Det är som är Sveriges bästa skola för mig är när man har en skola dit eleverna tycker det är roligt att gå och där tycker jag Ekdalaskolan gör ett bra arbete för att nå dit.

– Ambitionen med att ha Sveriges bästa skola visar att kommunen satsar på skolan och ser hur viktig den är. Jag hoppas att det kan ge oss ännu bättre förutsättningar att jobba med byggstenarna (de prioriterade områdena) där mitt uppdrag ingår i flera av dem. Min profession känns aktuell i alla byggstenar och i takt med att den psykiska ohälsan ökar bland unga som rapport på rapport visar, även folkhälsomyndighetens senaste rapport, om barns levnadsvanor, visar att färre barn trivs i skolan och fler mår dåligt. Då känns det viktigt. Sveriges bästa skola för mig är en skola som arbetar med trygghet och trivsel samt främjande kring hälsa för då ökar chansen att eleverna är här och lär sig nya saker.

Vad innebär ditt uppdrag som kurator?

– Jag har ett delat uppdrag på Ekdalaskolan. Jag är kommunal kurator på en del av min tjänst och då är det uppdraget utifrån vår kommungemensamma elevhälsoplan och det traditionella skolkuratorsarbetet som gäller. Den andra delen är enhetsspecifik och här på Ekdalaskolan har jag ett riktat uppdrag att jobba förstärkt med värdegrund, likabehandling och frånvaro. I likabehandlingsarbetet ingår att arbeta systematiskt med och mot kränkningar. Jag träffar elever, lärare, arbetslag, gör observationer, kartlägger och analyserar frånvaro, kränkningar, jobbar med trygghet och trivsel i likabehandlingsteam, analyserar, gör trivselenkäten och ansvarar för analys och uppföljning av den.

– Jag har ett speciellt uppdrag eftersom jag verkar på flera nivåer, både på individ, grupp/klass och skolnivå. Sen arbetar jag främjande, förbyggande och åtgärdande. Det gör att det är stora förutsättningar att påverka både kort- och långsiktigt. Jag tror att skolkuratorn som psykosocial expert har en viktig roll i skolan för att förstå eleven i sitt sammanhang. Vi måste förstå vad det är som gör att eleverna mår sämre.

– Sen är mina arbetsdagar ofta väldigt omväxlande. Jag älskar mitt jobb just därför för att det är så stimulerande att det finns möjlighet att kunna göra skillnad på många olika nivåer.

Vad är det bästa med ditt arbete?

– Det bästa med mitt uppdrag är att jag har så många mottagare av det jag gör, elever, lärare, föräldrar och att jag har så stora förutsättningar att verkligen kunna göra skillnad. Allt ifrån det enskilda mötet till långsiktiga effekter. Det bästa med mitt jobb på Ekdalaskolan är utan tvekan eleverna och kollegorna.

Vad tycker du är extra viktigt i mötet med elever?

– Det viktigaste är att vara nyfiken och intresserad. Oavsett vad eleverna kommer med så ska jag vara nyfiken på vad de har att berätta, lyssna förutsättningslöst och ta avstamp i det de står. Sen tror jag att det sitter i ryggmärgen att som socionom se eleverna i sitt sammanhang.

Du fick ett hedersomnämnande när pristagare till kommunens hbtqi-pris skulle utses. Kan du beskriva hur du arbetar med hbtqi-relaterade frågor?

– Jag tror att det är Ekdalaskolans LevaLära koncept som är kärnan i det och som det här arbetet utgår ifrån. LevaLära är ett lektionskoncept på Ekdalaskolan som är unikt, inte bara i Härryda utan i hela landet. I skolans val och elevens val har eleverna 30 minuter i veckan på sitt schema som heter LevaLära, från nästa läsår blir det 40 minuter i veckan. I LevaLära har vi samlat ihop ett lektionskoncept för att få ut skolans värdegrundsarbete.

– Varje årskurs har ett eget tema där årskurs 7 har hälsa och andts, årskurs 8 samlevnad och samtycke och årskurs 9 mänskliga rättigheter. Eleverna får ca 30 lektioner per läsår i dessa teman. Det finns en lektionsbank med körklara lektioner utifrån teman som jag har byggt upp. Lärarna håller lektionerna och jag gör innehållet och strukturen i samråd med andra lärare. Det är mitt ansvar att det finns en verktygslåda som det bara är att öppna. Jag har gjort en lektionsplanering för ett läsår och lektionerna bygger på filmklipp och värderingsövningar där eleverna och lärarna diskuterar de utvalda ämnena.

– Tanken med det här är att vi får in det på ett tydligt sätt i schemat. Genom LevaLära konceptet har vi goda förutsättningar att arbeta normkritiskt med bland annat hbtqi. Alla lektioner genomsyras av ett språk och exempel som är normkritiska och visar på mångfald. På så sätt blir de här frågorna ständigt aktuella för eleverna.

– Jag har även haft ett inspirationspass för lärarna där jag hade en dragning om den nya läroplanen kring sexualitet och där kunde jag ge exempel på hur man kan få in de här ämnena naturligt i undervisningen. Sen visar jag även i mitt arbete att jag står för de här värderingarna, för mångfald och för allas lika rätt oavsett vem man är och att jag är en person som man kan prata med om de här frågorna.

Vilket lärande är du inne i för tillfället? Både tillsammans med kollegor och för egen del i syfte att utveckla verksamheten på din enhet?

– Jag försöker lära mig hela tiden vad eleverna står i, vad de tycker, vad de tänker, vad de behöver mer och mindre av. LevaLära konceptet ska uppdateras inför nästa läsår. Nu är det tematiskt per årskurs men nästa läsår ska varje årskurs ha lite av varje ämne inom konceptet, ett block i varje årskurs som berör de här ämnena. Så det är ett stort lärande i det att förstå vad eleverna tyckte vad bra och skissa på ett uppdaterat koncept.

– Två andra stora teman är närvaro och frånvaro, där behöver vi lära oss mer. Inte om varför eleverna inte är i skolan utan om hur vi får tillbaka eleverna till skolan och hur vi behåller dem här.

– En annan del är hälsa och friskfrämjande undervisning som vi har som ett prioriterat mål. Vi hittar inte riktigt hur hela utbildningen ska genomsyras av hälsofrämjande undervisning med rörelsepauser, att man främjar aktiva skoltransporter, att man väljer bra mat och att ha ett elevcafé som hindrar att eleverna går till affärer och handlar godis etc. Där försöker vi också lära oss mer.

– Jag ska också försöka starta tjejgrupper och ta med till gymmet för att nå ut med mer fysisk aktivitet. Så jag försöker hela tiden lära mig vad som är viktigt för eleverna, det är mitt ständiga lärande. Ihop med kollegor så är det då framför allt att uppdatera LevaLära konceptet, närvaro och frånvaroarbetet.

Vad ska du göra efter denna intervju?

– Jag ska leta rätt på en elev som sökte mig tidigare och sen ska jag ha en walk and talk med en annan elev. I eftermiddag ska jag ta fram frågor till klassdialogen med årskurs 8 om vad som har bidragit till deras klasstrivsel för att sen använda det till blivande årskurs 7.

Samlingssida för månadens profil Länk till annan webbplats.