Anoush Shahraki

Vad betyder Sveriges bästa skola för dig?

- För mig är det en skola dit pedagoger och elever tycker om att gå till. Viktigt att elever känner trygghet till sin skolmiljö och till de personer de möter varje dag. De är även viktigt med goda relationer och en vi-känsla. Detta tänker jag kan resultera i högre närvaro för eleverna och i slutändan att de når en högre måluppfyllelse.

- Ser eleverna att pedagogerna mår bra och har roligt på jobbet, kan de smitta av sig på eleverna.

För att nå målbilden Sveriges bästa skola har sex prioriterade fokusområden valts ut, vi kallar dem för våra byggstenar. Är det någon byggsten som du/ni arbetar lite extra med just nu?

- Relationer är en av byggstenarna i Sveriges bästa skola och det är något vi försöker jobba med. Att skapa goda relationer på alla nivåer, med skolor, elever, vårdnadshavare och kollegor. Under läsåret har vi jobbat med relationer på olika sätt, bland annat under nätverksträffar.

- En annan byggsten som vi jobbar med är det systematiska kvalitetsarbetet. Jag är ny specialpedagog inom anpassad grundskola sedan höstterminen 2024 och har 100% fokus på de fyra anpassade grundskolorna i kommunen. Jag har större möjlighet att vara på skolorna och grotta ner mig i olika frågor som rutiner och riktlinjer för att höja kvaliteten i verksamheterna.

Vad innebär ditt uppdrag som specialpedagog för anpassad grundskola och varför är det viktig?

- I mitt uppdrag är jag ett pedagogiskt stöd för personalen inom den anpassade grundskolan. Jag stöttar fyra skolor i olika frågor och är en länk mellan skolorna/klasserna, och olika instanser, exempelvis habiliteringen. Vi har komplexa elever med olika diagnoser och det är mycket som personalen ska förhålla sig till. De känns viktigt att kunna stödja och vara ett bollplank kring dessa frågor.

- För mig är det betydelsefullt att vara ute på skolorna ofta för att finnas nära pedagoger och elever. Det är lättare att bolla, handleda och stötta personalen i utmanande frågor när man är på plats.

- I min roll jobbar jag med hela åldersspannet, från årskurs ett till årskurs nio. Då kan jag följa elevernas utveckling på ett annat sätt och det är extra roligt tycker jag. I mitt uppdrag gör jag även observationer och ibland även screeningar av elever.

Vad tycker du är extra viktigt i mötet med elever?

- Att se varje individ och göra anpassningar för att dagarna ska bli begripliga, hanterbara och meningsfulla för eleverna. Lärarna jobbar mycket med bildstöd och tydlig kommunikation för att underlätta inlärningen för eleverna. Det är också viktigt att ge eleverna beröm när de lyckas med något.

- Vi jobbar även för att personalen ska ha ett lågaffektivt bemötande, vi behöver vara den lugna trygga vuxna, goda förebilder helt enkelt. Vårt mål är att eleverna ska må bra, känna glädje samt att de lyckas utifrån sina egna förutsättningar.

Vad är det bästa med ditt arbete?

- Det är att träffa pedagoger och vara ett stöd för dem, men också mötet med eleverna är roligt tycker jag som när jag observerar eller jobbar lite extra med någon elev. Jag har även hjälpt lärare kring betyg och betygssättning för det är lite komplext att betygssätta de här eleverna. Speciellt för nya lärare som inte har jobbat med elever inom anpassad grundskola. Sådana möten tycker jag är givande, känna att jag kan bidrar med något som kan underlätta deras arbete.

- Lärarna gör grovjobbet med dessa elever, men de känns bra att som specialpedagog kunna vara en del av elevernas utveckling.

Vilket lärande är du inne i för tillfället? Både tillsammans med kollegor och för egen del i syfte att utveckla verksamheten du arbetar inom?

- Just nu är det mycket kring lärmiljöerna. På en av skolorna går de elever som är på en tidig utvecklingsnivå. Nu är jag i en process med att skapa/ta fram ett sinnesrum för denna elevgrupp. Det är ett lärande som jag är i för tillfället, att skapa fina och meningsfulla lärmiljöer för eleverna på olika sätt.

- Ett annat lärande är kring pedagogiska bedömningar och andra kartläggningar. Det är många elever som eventuellt ska gå om ett år och det är en lärandeprocess i sig tänker jag. Det finns ingen förskoleklass på anpassad utan eleverna går från förskolan direkt till årskurs ett. De kan vara ett för stort steg mellan förskolan och årskurs ett för några elever. Många av våra elever har en långsam progression i sitt lärande. Därför kan både föräldrar och personal önska att deras barn/elev ska gå om ett år för att de ska få möjlighet att utvecklas och lyckas i skolan. Men det är inte att bara gå om ett år utan det måste utredas innan man beslutar det. Så där är jag just nu. Jag försöker stötta lärarna i det och hjälpa till att skriva olika utredningar. Vi vill ju att det ska bli så bra som möjligt för våra elever.

Vad ska du göra efter intervjun?

- Jag ska träffa studie- och yrkesvägledaren för gymnasiet. Vi ska se över en övergångsplan mellan anpassad grundskola och anpassat gymnasium. Efter de har jag ett möte med min chef och sedan en del administrativt arbete.