Specialpedagogiska nätverket - ett forum för likvärdighet och kvalitet!

Specialpedagoguppdraget är brett, något ensamt och handlar i mångt och mycket om att bidra till skolutveckling. Att få möjlighet att mötas i nätverket breddar vår kunskap och skapar gemensamma förhållningssätt, vilket bidrar till likvärdighet och till att utveckla oss ytterligare. Arbetet har bland annat lett till framtagande av kommungemensamma riktlinjer för arbetet kring läs-, skriv- och matematiksvårigheter samt fördjupad kunskap kring särskild begåvning och 2E.

Två fokusområden för läsår 22/23

Under innevarande läsår, som vi precis håller på att avsluta, har fokus för nätverket legat dels vid språkstörning och språklig sårbarhet, ett område som på intet sätt är nytt för oss i skolan, men som ställer krav på undervisning och tillgänglighetsarbetet på skolorna för att möta och möjliggöra lärande för dessa elever och dels på utredning av elevs behov av särskilt stöd utifrån att det kommit ett nytt stödmaterial från Skolverket i samarbete med SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten).

Ett av specialpedagogens huvudsakliga uppdrag är att stödja pedagogerna i att tillgängliggöra undervisningen för att möta alla elever utifrån deras individuella behov och förutsättningar. I de fall en elev riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas är det viktigt att noggrant utreda vilka behov av stöd eleven har. Således har vi under läsåret, parallellt med det gemensamma lärandet kring språklig sårbarhet, fördjupat våra kunskaper och samtalat om rutiner för utredningsarbetet.

Kommunens grundskolor har under de senaste läsåren övergått till att dokumentera processen kring stödinsatser i Unikum i stället för att använda pappersblanketter. I den implementeringen har det framkommit att det finns skillnader, såväl i genomförande som i dokumentation, varför det är viktigt att belysa och sträva efter en kommungemensam riktning – en fråga bland annat för det specialpedagogiska nätverke.

Referensgrupp

Rent konkret så har arbetet för att skapa likvärdighet kring utredning av en elevs behov av särskilt stöd skett dels i hela nätverket och dels i en mindre referensgrupp, i vilken jag, tillsammans med fem andra specialpedagoger i kommunen, har fått möjlighet att delta. Gruppen har arbetat med att tolka myndigheternas nya stödmaterial för att skapa ett kommungemensamt stödmaterial för dokumentation och genomförande.

Under träffarna i det specialpedagogiska nätverket presenteras referensgruppens arbete och frågor får gemensamt diskuteras och lyftas och tas sedan tillbaka och bearbetas vidare i referensgruppen. På så vis blir alla delaktiga i processen, vilket förhoppningsvis ökar genomslagskraften. Arbetet är i skrivande stund pågående och beräknas fortgå även under höstterminen. Redan under vår första träff i referensgruppen synliggjordes olikheterna i både tänk och rutiner kring utredningar varför det upplevs helt rätt i tid att ta ett omtag och slå ett slag för likvärdigheten.

Från olika benämningar till ett gemensamt professionellt språk

Pedagogiska utredningar, specialpedagogiska utredning, pedagogisk kartläggning och fördjupad pedagogisk utredning – ja, kärt barn har många namn. I skolans alltmer begreppstunga värld sker ofta sammanblandningar av uttryck och begrepp, rester av gamla begrepp och benämningar lever kvar vilket lätt kan skapa otydlighet. Det är viktigt att vi på skolorna är tydliga med vad vi gör och hur vi talar om det vi gör för att minska missförstånd.

Vi behöver sudda bort resterna av de gamla begreppen och använda rätt begrepp kring vad det faktiskt är vi gör - utreder elevers behov av särskilt stöd i olika lärmiljöer och ska därmed använda det begrepp som Skolverket och SPSM använder “Utredning av elevs behov av särskilt stöd”. Genom att också följa den arbetsgång som myndigheterna föreslår blir det tydligare vilken typ av utredning det handlar om, hur vi ska gå tillväga och varför vi gör utredningen. Jag tror också att vi blir starkare och tydligare i vår profession med ett gemensamt professionellt språk.

Nätverkets förankring i verksamheten

På Fagerhultsskolan i Hindås, där jag arbetar, har vi ett uttalat och ständigt pågående tillgänglighetsarbete. Vi pratar om en bred bas i undervisningen som ska gynna alla elever och öka likvärdigheten inom skolan. I detta arbete har jag, som ni kanske förstått av min text, stöd i det specialpedagogiska nätverket. Att träffas, kunna utmanas och dela erfarenheter med kolleger på andra skolor hjälper och utmanar oss vidare i det vardagsnära arbetet - på så vis blir det specialpedagogiska arbetet inte så ensamt och med gemensamma riktlinjer och strukturer bidrar vi till likvärdighet och kvalitet i kommunens alla grundskolor!