Sagovandring på Skinnefjällsskolan

Det här läsåret finns det tre klasser i årskurs tre och i varje klass arbetar ett arbetslag med tre lärare som följer eleverna under hela dagen. Vi som arbetar i arbetslaget kring en av treorna har i år tagit ett större ansvar för förberedelserna inför sagovandringen, till vår hjälp har vi haft kollegor och elever.

Samarbete med Kulturskolan

Vi har också samarbetat med Kamyar och Elin från Kulturskolan. Sedan många år tillbaka kommer lärare från Kulturskolan varje vecka till skolan för att hålla i olika musikprojekt och rytmik i klasserna. I årskurs tre passar det väldigt bra att kombinera det med Sagovandringen.

Det ser lite olika ut från år till år hur arbetet delas upp. Vissa år har Kulturskolan en större del och gör all form av teater, musik och gestaltning, och andra år, som i år, tar vi lärare mer ansvar. Vi har exempelvis plockat ut och redigerat manus, packat ihop rekvisita och förberett de olika scenerna tillsammans med eleverna, medan lärarna från Kulturskolan tränat eleverna i hur man har en scen; hur man pratar på scenen, vad som händer med ljudet i skogen och liknande.

Portalen till sagornas värld

Vid årets sagoportal möttes alla vandrare av en av rövarna från Ronja Rövardotter som välkomnade dem in i sagornas värld. Eftersom det är tvåparallelligt i F-2 så fanns det två olika slingor i skogen där eleverna vandrade till fem olika scener från Astrid Lindgrens klassiska böcker. Skådespelarna fick spela sina scener vardera tre gånger, en för varje årskurs. På vägen fick de vandrande eleverna med sig olika bokstäver och på slutet möttes alla vid en gemensam scen för att lösa ett uppdrag.

Förberedelser för att allt skulle flyta på

Redan i våras började vi landa i att vi ville att temat skulle vara Astrid Lindgrens berättelser. Astrid är ju en av våra största författare och idag behöver vi vuxna hjälpa barnen att känna till henne och hennes karaktärer, det sker inte riktigt lika naturligt längre. Astrid Lindgrens värld är ett tema som använts tidigare så vi kunde leta bland gamla manus och idéer, men egentligen var den första stängningsdagen på höstterminen vårt gemensamma startskott; när vi satte oss ner och gjorde en grovplanering.

När alla manus och rolltilldelningen var klar så startade själva arbetet med att alla läste sina manus. Därefter gick vi successivt över till att börja öva sceniskt. Hur ska jag stå och gå? Hur är den här karaktären i kroppen? Hur låter den här karaktären och så vidare? Parallellt har vi arbetat mycket med böckerna, filmer och sånger för att eleverna skulle få bekanta sig med de olika berättelserna och lära känna sin egna karaktär. Vi väckte också intresset för den kommande sagovandringen och för årets tema hos resten av skolan genom att bland annat ha Astrid Lindgren-tema på vår gemensamma månadssamling.

Förutom själva ämnesinnehållet så får eleverna även träna mycket på att ta ansvar, bland annat för sin karaktär, men också på att bidra till att göra dagen till en fin dag för alla. De är delaktiga i allt från att välja hur många repliker de vill ha och vilken typ av karaktär de önskar spela, till att fixa kulisser, välja kläder och hur karaktären ska se ut. I och med att vi som arbetslag arbetar med barnen hela dagen så har vi kunnat stuva om lite i schemat när det behövts och även använt eftermiddagstid.

Äntligen dags

Dagarna innan sagovandringsdagen var det lite kaos med rekvisita överallt och barn som sprang runt och läste sina repliker. Men det hör till. Målet har varit att alla skulle känna sig trygga när de väl stod där och skulle upp på scen och att de också kunde känna att ”det här är vår scen”. Det har varit en del av ansvaret för oss lärare och det känner vi att vi lyckades med.

Eleverna uttryckte att de vill göra det igen, de ville inte att det ska vara slut. De tyckte att det var en helt fantastisk dag trots att det regnade oerhört mycket hela dagen. Men det bekom dem inte, de stod där, gjorde sitt jobb och hade världens bästa dag.

Sagovandringen är en tradition som ger väldigt mycket. Det visar sig bland annat genom att traditionen hållit i sig så länge. Den ger mycket till alla i årskurs tre men också till hela skolan. Årets tvåor vet att det är deras tur nästa år. Det skapar också en känsla av gemenskap; att detta är vår dag, något vi gör tillsammans.