A lot of questions on my mind for the first lesson

Om kompisar: “Mina vänner lärde mig mycket"

Mattis uttrycker att han inte kände någon i början, men att han sen mötte tre elever som pratade ett språk han förstod och då kändes det lite bättre. Mirjam beskriver att det var svårt med språket i början eftersom hon var ny, och att känslan av vara ny blandades med längtan efter kompisar. Det var svårt “eftersom vi inte kunde förstå och prata med varandra”. Samtidigt berättar hon hur hon var tillsammans med elever i klassen började producera språk och att hennes klasskamrater blev hennes vänner “som lärde mig mycket”.

- Det var inte lätt att hitta kompisar, jag hade problem med matte och då hjälpte en klasskompis mig. Och det gick jättebra och då blev vi kompisar. Om man vill vara i klassen och vill lära sig, då får man lära sig mycket. Om man tittar på mobilen hela tiden då blir det svårt att lära sig, säger Oleg.

Om att gå i en klass: “I klassen lär jag mig jättemycket språk”

För oss majoritetsspråkare är det nästan omöjligt att fatta vilken otrolig bedrift det är för en nyanländ elev att komma till ett nytt land, lära sig ett nytt språk, delta i olika ämnen, många helt nya, gå till olika salar, passa tider, förstå schemat, lära känna lärare och elever och mitt i allt detta nya också lära sig och förstå de för oss så självklara sociala koderna, normerna och beteendena. Hur går det till?

Språket är nyckeln till allt detta och att erövra språket handlar om både kunskapsutveckling och det sociala sammanhanget. Därför måste vi säga att våra nyanlända elever är hjältar! De förstår att alltihop är en stor utmaning. Det är svårt och tar tid att lära ett nytt språk och vi alla vet att det inte alltid är lätt att få kompisar. Samtidigt vet vi att kompisar som hjälper och finns där, kan vara den absolut viktigaste faktorn för skolframgång.

Klassens stöd till den nyanlända eleven är oerhört viktig för elevens välbefinnande men också för att utveckla språket. Samtliga tre elever uttrycker att de lär sig mycket svenska när de är i sin klass: “Jag har lärt mig grundord på svenska men jag kan säga att i klassen lärde jag mig jättemycket”. Mattis beskriver att det han lärde på lektionen fortsatte han att öva på hemma. Och Mirjam och Oleg beskriver hur de skriver för att lära:

- När man skriver på sitt modersmål så går det automatiskt. Skriver man så läser man också. Genom att använda engelskan så förstår jag på svenska. Om jag hittar ett nytt ord så översätter jag till engelska. Om jag skriver så tänker jag på engelska om jag vet vad det är t ex ett ord, ett svenskt ord och jag vet det på engelska, då vet jag det också på svenska, berättar Mirjam.

Har eleverna med sig en studievana och strategier blir språkutvecklingen ofta en gynnsam process. I samtalet berättar Oleg om hur det känns när man skriver på sitt modersmål. Det går automatiskt. Han gillar att läsa och berättar att han har försökt läsa allt han ser.

Det är kognitivt krävande att lära sig ett nytt språk. Och det är extra kognitivt krävande att lära sig läsa och skriva på ett nytt språk när man kanske inte lärt sig läsa och skriva på sitt modersmål. Mattis berättar hur trött han blir varje dag; det blir ibland för mycket med allt nytt han får lära sig. Men de ämnen han gillar och är intresserad av går lättare. Han gillar NO och SO, särskilt historia. Idrott är dock det bästa ämnet för att “det är enklare att följa med i och jag behöver inte tänka så mycket.”

Om studiehandledare : “Jag började förstå mer”

Miriam beskriver att hon gillar att arbeta självständigt och tipsar oss om hur studiehandledningen kan bli bättre: “jag tror att en sak som rör mig, är att studiehandledaren kan anpassa sitt arbete efter elevens behov, eftersom alla studenter inte har samma lärprocess”.

Oleg beskriver hur bra det var när han fick en studiehandledare, att det var “mycket hjälpsamt” och att “han började förstå mer och skriva bättre på proven. Det var stor stor hjälp”. Men för att studiehandledningen ska fungera som bäst behöver elevens språk få bli erkänt som ett av språken i klassrummet, något som inte alltid är så enkelt att åstadkomma. Detta har centrum för flerspråkigt lärande (CFL) sett som ett problem. Miriam beskriver det klokt: “Jag tror att studiehandledning är jättebra och hjälper jättemycket. Ett problem för mig var att jag var lite rädd att jag störde andra, eftersom man pratade i klassrummet samtidigt som läraren pratade. Jag hoppas att mina klasskamrater inte upplevde det som störande. Men det är bara mina tankar”.

Om lärarna: “De är dina kompisar och de förstår vad som händer med dig”

Eleverna berör i samtalet det som i andraspråksforskning kallas för transspråkande eller translanguaging. Där de växlar mellan sina olika språk, där en del ord är på modersmålet, en del kanske på ett annat språk och ytterligare ord på målspråket. Behovet av att göra sig förstådd är stark för oss alla; så även för barn och elever. De nämner hur bra det känns när lärare pratar på olika sätt och med alla sina tillgängliga språk; dessa lärare är en viktig tillgång för eleverna.

Transspråkande är något vi på CFL tycker att alla borde göra mer i undervisningen av nyanlända elever eftersom det bekräftar och erkänner elevens och klassens olika språk som en del i kunskaps- och identitetsutvecklingen.

Huret och vadet i undervisningen har stor betydelse för nyanlända elevers kunskapsutveckling. Lärare som i ämnesinnehållet visar förmåga att knyta an till elevens intresse banar också väg för skolframgång, något exempelvis Mattis beskriver som “perfekt”. Han tycker det är toppen när han får möjlighet att jobba tillsammans med andra i klassen och att han har fått “arbeta med en kompis som pratar engelska”. Oleg beskriver att hans lärare “ofta gjorde grupparbeten för att vi skulle samarbeta med varandra”. Det är tydligt att kamratlärande gynnar de allra flesta nyanlända elever. Miriam, Mattis och Oleg upplever att det är gynnsamt att deras lärare ansvarar för placeringar och gruppindelningar då det finns risker med att eleverna får välja själva hur de ska sitta. Samtliga tre elever beskriver hur de får hjälp av klasskompisar, exempelvis Miriam när hon säger att hon “har en kompis i min klass, som sitter vid mig och som hjälper mig när jag inte förstår. Då kan jag fråga henne. Jag har svensk/engelska och de lektionerna hjälper mig”.

Lärarna spelar en otroligt viktig roll för nyanlända elever, både socialt och språkligt. För nyanlända elever är den svenska lärarkontexten ofta en ny och fantastisk erfarenhet. För ett antal år sedan tog Välkomsten emot en nyanländ elev som uttryckte att skolan i Sverige var “som att vara i paradiset”. Lärarna är snälla, hälsar på sina elever, interagerar med dem. Så här säger exempelvis Oleg: ”Det är bra att det finns datorer i skolan men om du är ny är det också bra att man har lärare som både ger trygghet och som kan hjälpa språkligt. De är dina kompisar och de förstår vad som händer med dig. De förstår vad som är svårt och därför kan de hjälpa dig”.

Så till alla lärare i Härryda kommun: ni ska veta att nyanlända elever som kommer till vår kommun tycker att ni är fantastiska, snälla och viktiga vuxna. Glöm inte det – ni gör skillnad bara genom ett leende!

Skribent: Välkomstens arbetslag, centrum för flerspråkigt lärande