ANDTS-prevention

Öppen kommunikation

Forskaren Sabina Kapetanovic från Högskolan väst höll föreläsningen Att vara nyfiken och lyhörd, vikten av föräldra-barnkommunikation för ungas substansbruk, där hon berättade om sitt arbete med forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence), ett program där ungdomars psykosociala utveckling följs under en längre tid, från ca 12 till 18 år. Det som framkom var bland annat vikten av föräldraengagemang för att minska eller fördröja alkoholdebut och annat substansbruk.

Att som förälder ställa frågor och sätta tydliga gränser visade sig vara preventivt. Bäst effekt visade sig dock öppen kommunikation vara då vissa barn kan känna sig överkontrollerade och där frågor och skarp gränsdragning snarare kan få motsatt effekt. Hur främjar man då öppen kommunikation? Genom att visa sig genuint intresserad och engagerad skapas en tillit åt båda håll som främjar öppenheten, tonåringar vill ha föräldrars engagemang och uppmärksamhet.

Lisa Wells och Mikael Skaghammar från Järfälla kommun presenterade sitt breda arbete med våldsprevention, Järfällamodellen, där ANDTS, brottsförebyggande arbete, hedersvåld, jämställdhet, föräldraskapsstöd, psykisk hälsa med flera ingår. Man arbetar strukturerat och brett mellan olika sektorer i kommunen men även med lokala aktörer under en arbetscykel där man fokuserar på några teman som behöver lyftas. Man fäster stor vikt vid det främjande och preventiva arbetet på ett universellt plan då man även inom normalgruppen¹ kan se att ca 10% utvecklar ett normbrytande beteende gällande missbruk, våld, kriminalitet eller liknande.

Positiv förstärkning

Therése Blunk och Ahmed Gazic från Malmö stad presenterade hur de arbetade med Höjaspelet från förskolan till årskurs 3. Höjaspelet är en svensk variant av Good Behavior Game, utvecklat i USA på 1960-talet. Det är ett universellt program som integreras i den ordinarie undervisningen där läraren ska ignorera regelbrytande beteende samt ge beröm för önskvärt beteende, det vill säga positiv förstärkning. Man ska spela spelet minst 60 gånger under ett läsår, cirka 3 spel/vecka.

När eleverna spelar Höjaspelet är deras upplevelse att det blir lugnare i klassrummet och att de kan arbeta mer koncentrerat. 94 % av alla elever som spelar Höjaspelet vill även att andra barn i Malmö ska får lära sig det. Lärare upplever att lektionerna blivit mer kvalitativa och att elevernas koncentrationsförmåga och arbetsinsats har ökat. Lärare har också konstaterat att de själva har utvecklat och förbättrat sitt förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. De tycker att Höjaspelet är enkelt att använda som metod för att det är lätt att förklara och förstå.

Trots att majoriteten ungdomar söker sig till internet, sociala medier och kompisar för kunskap och svar på frågor när det gäller känsliga ämnen, visade CAN:s undersökning att när det däremot gällde känsliga frågor om alkohol kom skolsköterska/kurator på andra plats. Detta och mycket mer berättade Sara Kristensson från CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

¹ Normalgrupp 90% av befolkningen, riskgrupp 7% av befolkningen, högriskgrupp 3% av befolkningen.

Länkar

https://forebygg.nu/ Länk till annan webbplats.
https://ju.se/center/lordia.html Länk till annan webbplats.
https://www.jarfalla.se/omsorgochstod/barnungaochfamilj/valdinararelationer/hedersrelateratvaldochfortryck/sajobbarjarfallamothedersrelateratvaldochfortryck.4.6ef1593017cdf8d194b5eb99.html Länk till annan webbplats.
https://malmo.se/Communities-That-Care-CTC/Hojaspelet---Good-Behavior-Game.html Länk till annan webbplats.
https://www.can.se/ Länk till annan webbplats.