Tidiga insatser – förskolan i fokus
Det finns inte någon lagstadgad närvaroplikt i förskolan, men aktuell forskning påvisar att närvaro i förskolan påverkar den fortsatta skolgången. En förskola som har en verksamhet av hög kvalitet ger barnet förutsättningar att utvecklas socialt, språkligt och kognitivt. Förskolan kan också utgöra en viktig skyddsfaktor för att ge barn stöd och förebygga segregation. I linje med detta kom i somras en ny lag om att kommuner måste ha en uppsökande verksamhet för att erbjuda en plats till de föräldrar som inte har sina barn på förskolan. Artikeln är den första delen av två med fokus på förskolans centrala roll för barns utveckling och fortsatta lärande.
Förskolans uppdrag
Förskolan kompenserar olikheter och främjar barns välbefinnande, något som anges i skollag, förskolans läroplan och barnkonventionen. Centralt är att barn känner en tillhörighet till förskolan och att lekar, undervisning och rutiner främjar barns känsla av delaktighet och engagemang. Den nya lagen som kom i somras syftar att öka deltagandet i förskolan, med bakgrund av aktuell forskning som påvisar positiva effekter på både kort och lång sikt. Den uppsökande verksamheten syftar att kontakta vårdnadshavare som inte har en plats på förskolan och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola (Skolverket, 2024, 22 mars).
Förskolan ska ge både stöd och stimulans för barn att utvecklas så lång som möjligt, samtidigt som den erbjuder barnet en trygg omsorg. De positiva långsiktiga effekterna är störst för barn med sämre socioekonomiska förutsättningar liksom för barn med behov av stöd. Det är därför viktigt att uppmärksamma att fyra procent av barn 3 – 5 år inte går på förskolan och att barn med utländsk bakgrund och barn i familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar är överrepresenterade i den gruppen (Regeringen, 2021/22: UbU24). Dessutom skiljer det sig åt mellan kommunerna, med 84 procent i kommunen med lägst deltagande till 99 procent i kommunen med högst deltagande. Det finns också barn som är inskrivna i förskolan men inte är närvarande.
Aktuell forskning
Forskning pekar på att barn med hög närvaro i förskolan har bättre förutsättningar när de börjar skolan, både kunskapsmässigt, kognitivt och socialt. Barn som gått regelbundet i förskolan har bättre språkliga och matematiska färdigheter och når högre kunskapsresultat i grundskolan. Det finns oändliga möjligheter att göra exempelvis matematik synligt genom att fånga upp något som barn håller på med och kommunicera kring detta med matematiska begrepp (Björklund m.fl., 2018). Det handlar om att fånga det barn visar intresse för och utmana barnet vidare till nya upptäckter och kunskaper (Läroplan för förskolan, 2018). Undervisningen ska vara meningsfull och relevant för barnen och bidra till deras lärande och utveckling i ett livslångt perspektiv (Eidevald& Engdahl, 2018). Studier har också visat att kriminalitet, psykisk ohälsa och drogproblem under ungdomsåren är inte lika vanligt om de gått i förskolan (Vinnerljung & Hjern, 2015).
Barn har olika förutsättningar och det finns de som har behov av extra stimulans, ledning och särskilt stöd. Eftersom de flesta barn i Sverige börjar förskolan tidigt finns möjlighet att tidigt uppmärksamma och i samverkan med föräldrar och andra eventuella stödverksamheter utanför skolan identifiera barnets behov. Förskoleläraren har en central roll att leda och stimulera barnen att vara delaktiga och engagerade i aktiviteter, lekar och undervisning, liksom i samspelet med andra barn och vuxna. Det finns exempel på hur stöd till föräldrar kan öka närvaro i förskolan och på så vis förebygga frånvaro senare i skolan ((Ansari & Purtell, 2018). Det kan handla om att ge en förälder stöd som har svårt att skiljas från sitt barn vid lämning liksom ett stöd vid övergången till förskoleklass. Vikten av att få till bra överlämningar kan inte nog betonas och att information följer med från en verksamhet till en annan. Dessa behöver vara systematiska, planerade och följa inarbetade rutiner.
Några framgångsfaktorer
- Fokusera på både enskilda barns och barngruppens behov.
- Uppmärksamma barns svårigheter och behov av särskilt stöd tidigt.
- Ge särskilt stöd till barn när de behöver det.
- Samverka med vårdnadshavare, barnhälsovård, skolan samt habilitering, resursteam och socialtjänst.
- Systematiska och väl inarbetade överlämningar mellan verksamheter.
- Uppmärksamma föräldrar på vikten av närvaro och de förutsättningar förskolan utgör för barnets fortsatta utveckling och lärande.
Frågor att diskutera
- Vilka rutiner har er förskola vid överlämningar?
- Hur ger ni föräldrar information om vikten av närvaro på förskolan?
- Vad är bra att tänka på när det kommer till enskilda barns svårigheter i förhållande till barngruppen?
Referenser
Almqvist, L., Björck, E. (2023). Forte; Forskning i korthet; förskolans roll att främja psykisk hälsa
Länk till annan webbplats.
Ansari, & Purtell, K. M. (2018). Absenteeism in head start and Children's academic learning. Child Development, 89(4).
Björklund,C., Pramling Samuelsson, I. & Reis, M. (2018). Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik. Barn nr. 3-4 20: ss. 21–37
Eidevald, C. & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan– omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Liber.
GrenLandell, M. (2021). Ifous fokuserar Samverkan och samordnat stöd vid närvaroproblem i förskola och skola Länk till annan webbplats..
Läroplan för förskolan. (2018) Länk till annan webbplats.. Skolverket.
Regeringen. (2021/22). Förskola för fler barn, 2021/22: UbU24.
Skolverket. (2024). Uppsökande verksamhet och tillsyn av förskolor.
Vinnerljung, B., & Hjern, A. (2015). Barns tidiga år: risker, utveckling och interventioner. Lund: Studentlitteratur.
Läs mer
Skolverket. (2024). Uppsökande verksamhet och tillsyn av förskolor Länk till annan webbplats.