Närvaroarbete – vad säger forskningen?

Artikeln kommer ge en översyn av dagens forskning, med fokus på skola och undervisning. Hur kan vi främja närvaro på våra skolor och arbeta för att förebygga problematisk skolfrånvaro? Vidare ges konkreta exempel för lärare och arbetslag när det kommer till undervisning och vardagen i skolan.

Aktuell forskning

När det kommer till forskning kring närvaro finns det ett tidigare fokus på elevens utmaningar och svårigheter. Det psykologiska perspektivet påvisar att neuropsykiatriska diagnoser och kognitiva utmaningar påverkar närvaron i skolan. Andra faktorer kan vara familjesituationen och svårigheter att samverka mellan externa insatser som socialtjänst, barn och ungdomspsykiatrin (Bup) eller habilitering.

Forskning inom skolfrånvaro fokuserar främst på eleven genom det psykologiska- och sociala fältet (Forsell, 2020, Ekstrand, 2020). Detta har i sin tur påverkat de insatser vi ser idag exempelvis att förändra elevers beteende, social träning och exponering. Men vi måste se närmare på den miljö eleven faktiskt undviker, dvs skolan (Forsell, 2020) och interaktionen mellan lärare och elev (Gren Landell, 2021).

Skolpersonal behöver vara lyhörda för om elever inte trivs i skolan och i det dagliga mötet följa upp och ställa frågor kring detta (Skolverket, 2021). Det kan vara utmanande på stora skolor, eftersom det är svårt att överblicka sociala situationer och fånga upp dessa (Adolfsson, 2014). Det kan ibland vara enklare på de mindre skolorna där ”alla känner alla” och elever snabbt saknas i sammanhanget.

Det finns idag inga studier som påvisar skillnad mellan könen, även om några identifierar pojkar med sämre förutsättningar ekonomiskt och socialt i riskzonen för problematisk skolfrånvaro (Ekstrand, 2020). Flickor uppmärksammas i stället som svåra att upptäcka. De kan komma till skolan, få närvaro och sedan avvika utan att detta upptäcks. Omfattande forskning visar att flickor är defensiva, inte gärna tar emot hjälp och att deras svårigheter är av dold natur (Ekstrand, 2020).

Idag har vi snart närvaroteam i alla Sveriges kommuner, men arbetet ser olika ut från kommun till kommun. I likhet med våra nordiska grannländer utvärderas inte metoder och insatser nationellt. Men det pågår ett gediget och stort arbete över landet. Det finns en strävan mot ett likvärdigt arbete och en del av detta är att använda närvarodata. Användningen har visat sig öka kunskapen på området (Gren Landell, 2021) och ger verktyg in i det fortsatta arbetet. Skolor kan upptäcka individuella elevers problematiska skolfrånvaro, men också identifiera kritiska faktorer på skolan, som exempelvis håltimmar, högre frånvaro i vissa åldrar eller efter lov och ledigheter.

Forskarsamhället är eniga – fokus på tidiga insatser i närvaroarbetet

När en elevs frånvaro uppmärksammas tidigt kan orsaker identifieras med små insatser, exempelvis ett samtal efter lektionen. Men när frånvaron växer och dagar blir till år är insatserna både omfattande och resurskrävande. Många elever har svårt för att etablera relationer och inom skolan sker ett flöde av dessa som eleven behöver hantera. Lärare behöver bygga dessa relationer, så elever känner att de vågar ställa frågor när de inte förstår och får det stöd de behöver i olika sammanhang (Lilja, 2013). Även kompisrelationer har en hög påverkan, liksom känslan av att ingå i skolsammanhanget. Det kan vara enskilda händelser eller ett flertal faktorer som påverkat en problematisk skolfrånvaro. Eleven börjar undvika vissa situationer eller dagar exempelvis då det är presentationer eller prov. Forskarsamhället är eniga om tidiga insatser i närvaroarbetet. När det kommer till insatser och åtgärder speglar de komplexiteten i problematisk skolfrånvaro. De behöver vara anpassade för eleven och en modell passar inte alla.

Undervisning och närvaro – hur hänger det ihop?

Många elever har kunskaper och erfarenheter från undervisningen, men inte förmåga att muntligt redogöra för dessa eller upplever obehag i dessa situationer. Det kan medföra att lärare får göra bedömningar som inte motsvarar elevers faktiska kunskaper inom ämnet, eftersom elever inte klarar av den situationen (Jäverby & Sköld Berg, 2018). Forskning visar att många av våra elever undviker dessa situationer. Eleverna behöver mötas av en anpassad och varierad undervisning (Hattie, 2012) och den kan beskrivas genom begreppen ”begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Hjort & Furenhed, 2017).

En skoldag som eleven kan påverka på olika sätt blir hanterbar. Exempelvis att våga ställa frågor eller visa att man inte förstår. Men många elever upplever skolan ångestfylld och med den följer oro för olika situationer i skolan. Som lärare behöver man fånga upp detta tidigt och tillsammans med elev och vårdnadshavare hitta strategier så att de olika situationerna blir hanterbara igen. Ibland behövs alternativa insatser exempelvis provtillfällen muntligt med läraren, enskild undervisning eller ett anpassat material. En checklista är ofta till en hjälp, så att eleven kan överblicka skoluppgifterna. Vid problematisk skolfrånvaro behöver eleven en plan för hur de ska komma i kapp och med möjlighet att konkret följa sin progression mot godkända betyg. Konkret handlar det om att utforma ett åtgärdsprogram och använda en betygsmatris.

Vetenskapsmannen Klafki satte ord på det här redan 1995, genom ett fokus på lärarens planering och förberedelse i den didaktiska analysen. Han har haft en stor påverkan på den utbildningsvetenskapliga forskningen som vi möter idag. Klafki menade att elevens förkunskaper behöver ligga till grund för all undervisning. Genom att ställa frågor inför ett kommande arbetsområde kan dessa fångas upp liksom deras intresse och nyfikenhet inom ämnet. När elever möter en undervisning som de förstår och innehållet är intressant blir det också begripligt och meningsfullt. Men det som är svårt för en elev, är lätt för en annan. Det handlar om att hitta en gyllene medelväg och att hitta uppgifter med olika svårighetsgrad (Hjort & Furenhed). Det ställer höga krav på lärare och arbetslag för att möta elevers olika förutsättningar och behov.

Höstterminen 2022 kom vår nya läroplan, Lgr 22. Förhoppningen är att den ska leda till en minskad administrativ börda för lärare och utrymme för att utforma en mer varierad undervisning. En undervisning som kan gynna de elever som har det svårt i skolan idag.

Några framgångsfaktorer

Sammantaget har vi nu närmat oss skolvardagen och konkret in i praktiken dvs lärarens roll och undervisning. Det innebär att vi har ett stort arbete att göra – i skolstrukturen och det dagliga arbetet på skolan dvs undervisning. Några faktorer lyfts i det hälsofrämjande och förebyggande närvaroarbetet;

• Tidig upptäckt ger små insatser. Exempelvis ett samtal med eleven efter lektionen.
• Identifiera orsaker till problematisk skolfrånvaro och det behov av stöd eleven har utifrån sina förutsättningar (frånvaroutredning).
• Lärare behöver bygga nära relationer med sina elever, så att de vågar säga när något är svårt eller utmanande i skolan.
• Undervisning behöver utgå från elevers förkunskaper och intresse exempelvis genom frågor inför ett kommande arbetsområde.
• Varierade former för undervisning och bedömningssituationer exempelvis ett anpassat material, checklista eller en muntlig redogörelse.
• Vid problematisk skolfrånvaro behövs en konkret plan för hur eleven ska komma i kapp (åtgärdsprogram) och visa en tydlig progression mot godkända betyg (betygsmatris).
  

Tre frågor för reflektion

1. Vilka orsaker till problematisk skolfrånvaro kan identifieras på er skola?
2. Hur kan denna frånvaro förebyggas?
a. På skolnivå
b. På gruppnivå dvs arbetslaget i mötet med sina elevgrupper
c. På individnivå dvs läraren/mentorn i mötet med elever och genom undervisning.
3. Vad tar du med dig från läsningen?

Läs mer

Hjort, S. & Furenhed, A. (2016). Effektiv undervisning. Natur & Kultur.
Skolverket (2021). Främja närvaro och förebygga frånvaro Länk till annan webbplats.

Forsell, T. (2020). Man är ju typ elev, fast på avstånd. Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv Länk till annan webbplats.

Referenser;

Adolfsson, C. (2014). Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan. En forskningsöversikt. Entreprenörskap, Linnéuniversitetet.

Ekstrand, B. (2020). Skolnärvarofrågan – vad säger forskningen. Perséfone förlag.

Forsell, T. (2020). Man är ju typ elev, fast på avstånd. Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv.

Gren Landell, M. (2021). School Attendance Problems – a research update and where to go.

Hattie, J. (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Natur & Kultur.

Hjort, S. & Furenhed, A. (2016). Effektiv undervisning. Natur & Kultur.

Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev.

Jäverby, A. & Sköld Berg, G. (2018). Delaktighet – Sex lärares syn på muntlig framställning i förhållande till bedömningssituationen.

Skolverket (2021). Främja närvaro och förebygga frånvaro.