Närvaroteamet gör skillnad för elever med problematisk skolfrånvaro

Hög prioritet på närvaro

Närvaroteamet är ett samarbete mellan sektorerna utbildning, kultur och fritid och socialtjänsten i Härryda kommun. Teamet startade i slutet av 2021 och inledningsvis var det endast Peter Wärne Atterfelt, teamledare för Närvaroteamet, som arbetade heltid i teamet. Skolnärvaro är högt prioriterat i kommunen och under 2022 har satsningen på teamet utökats. Närvaroteamet består nu av sju personer varav fem arbetar heltid med dessa uppgifter.

– Värt att nämna är att vi är ett team som har varit i uppstart på olika sätt. Nu är vi fem personer som jobbar med detta fullt ut och vi har fått nya lokaler. Det är en stor förändring. Kommunen har gjort en stor satsning på Närvaroteamet, det är inspirerande, säger Peter Wärne Atterfelt teamledare Närvaroteamet.

Så arbetar Närvaroteamet

Närvaroteamet är ett stöd till de kommunala grundskolorna i arbetet med närvaro. Teamets uppdrag är att på olika sätt arbeta med elever med problematisk skolfrånvaro så att de kommer tillbaka till skolan. En framgångsfaktor i arbetet är att Närvaroteamet har möjlighet att arbeta på ett lite annat sätt och göra insatser som skolan inte har möjlighet till. De kan bland annat träffa elever och vårdnadshavare i hemmet eller på en plats utanför skolan vilket inte skolan inte har möjlighet till.

– Skolorna i kommunen lägger ner ett stort arbete på närvaro men när rektorn på skolan känner att de har uttömt sina möjligheter för att få tillbaka en elev i skolgång samtidigt som elevens närvaro blir lägre kan skolan i samarbete med barnets vårdnadshavare ansöka om stöd från oss. När vi kliver in så har skolorna fortsatt huvudansvaret för eleven och vi är ett stöd i processen med att få tillbaka eleven i skolgång, säger Peter Wärne Atterfelt.

Närvaroteamets uppdrag är att arbeta med elever i hela grundskolan men det är främst elever i högstadiet som teamet arbetar med och då med elever som har minst 75 procents frånvaro.

– Vi är i huvudsak inkopplade på elever som är helt hemmavarande men vi jobbar även med elever som har cirka 75 procents frånvaro eller mer. Vi har ingen specifik tidsgräns hur länge eleverna behöver ha varit hemma innan vi börjar att arbeta med dem utan det skiljer från fall till fall, säger Ebba Almsenius logoped.

– Oftast handlar det om elever som har varit hemma länge innan vi kommer in och gör insatser, elever som varit hemma ett halvt år, ett år eller mer. Den berörda elevens skola har haft koll på eleven tidigare och satt in olika åtgärder för att eleven ska vara i skolan, tillägger Joanna Prisecaru socialpedagog.

Kartläggning

Arbetet inleds med att teamet kartlägger problematiken runt eleven för att se varför situationen har uppstått.

– Det är viktigt att poängtera att vi är ett extra stöd till skolorna. När vi påbörjar vårt arbete gör vi en omfattande kartläggning av svårigheterna som eleven har. Vi pratar med eleven, vårdnadshavarna och de som träffar eleven i skolan för att få en bild av hur det har varit. Utifrån materialet gör vi en analys och försöker hitta ett sätt på hur vi tillsammans med eleven, vårdnadshavare och skolan stegvis ska jobba för att få till en fungerande skolgång för eleven, berättar Peter Wärne Atterfelt.

– Vårt mål är alltid att få tillbaka eleven till skolan, men våra insatser kan även handla om att bryta en isolering från hemmet. Då kan vi behöva göra insatser på en annan arena än just i hemmet eller i skolan. Närvaroteamet fungerar som en brygga mellan hem och skola kan man säga, tillägger Ebba Almsenius.

Förebyggande insatser

På sikt finns det en ambition i kommunen att arbeta mer omfattande kring förebyggande insatser för att förhindra att problematisk skolfrånvaro uppstår. En annan ambition är även att kunna komma in i ett tidigare skede än vad som är fallet idag.

– Jag tänker att det även måste ske någon form av förebyggande arbete för annars kommer vi alltid ha elever med 100 procents frånvaro. I den bästa av världar vill jag att vi hade ett mer förbyggande arbete eller hade möjlighet att komma in tidigare och arbeta med eleverna. Som situationen ser ut nu så är det många elever som faktiskt inte kommer till skolan alls och då får vi begränsa uppdraget till de eleverna som är hemma just nu, sen får vi se hur det blir framöver, säger Therese Ainebeck socionom.

Även om Närvaroteamet är relativt nystartat så har kommunen tidigare gjort olika typer av insatser för att elever ska gå i skolan.

– I kommunen har vi också haft olika samordnade insatser för tidig upptäckt av frånvaro och för att förebygga att elever ska hamna i svårigheter längre fram, bland annat tillsammans med hälso- och sjukvårdsenheter och socialtjänsten. Skolornas elevhälsoteam arbetar också på ett hälsofrämjande och förebyggande sätt, säger Ebba Almsenius.

Ökning av frånvaro efter pandemin

Under pandemin ökade antalet elever med problematisk skolfrånvaro i kommunen. I år har situationen varit mer stabil. Vid den senaste mätningen hade 22 elever i kommunen 75 – 100 procents frånvaro och cirka 200 elever hade mer än 30 procents frånvaro.

– Under pandemin ökade antalet elever med frånvaro. Vi var intresserad av att se om det var så att vissa hamnade i problematisk skolfrånvaro i samband med covid-19. I vissa fall kan man se att eleverna inte kom tillbaka efter pandemin och att det har blivit till en problematisk skolfrånvaro i anslutning till covid-19, säger Annika Jäverby lektor.

– Ofta finns det en bakgrund av att det var jobbigt i skolan redan innan covid-19. Vissa elever hade ströfrånvaro, sen kom ett sjukdomstillfälle när eleverna var hemma lite längre och sen gick det inte längre, utan de hamnade i långvarig frånvaro, tillägger Peter Wärne Atterfelt.

Hur skapas en närvarokultur?

Det finns många bakomliggande orsaker till problematisk skolfrånvaro, men det finns också faktorer som gynnar en positiv närvarokultur. Närvaroteamet lyfter fram några av dem.

– Skolor som har en stabil värdegrund där de jobbar mycket med lärmiljöerna, både den sociala lärmiljön och värdegrundsfrågor, men också med tydliggörande pedagogik möjliggör för en positiv miljö. Bra undervisningsformer med höga förväntningar på eleverna och meningsfull undervisning är också viktigt för att skapa en positiv närvaromiljö, säger Ebba Almsenius.

– Forskningen visar att man på mindre skolor har färre frånvarande elever. En del i detta är att eleverna på en mindre skola är en del av ett sammanhang på ett annat sätt där många uppmärksammar om eleven är borta. Det möjliggör även ett annat mottagande när eleven kommer tillbaka från frånvaro. De här sakerna har visat sig vara viktiga, berättar Annika Jäverby.

Vikten av det ”lilla sammanhanget” vidareutvecklas.

– Det är klassiskt att vi har några elever i stora klasser som har svårigheter och att det ibland är svårt för skolorna att organisera kring eleverna som har ett omfattande behov. Jag tänker att det skulle kunna främja närvaro om man hade haft möjlighet att jobba mer aktivt med mindre grupper, säger Therese Ainebeck.

– Om en elev önskar att få sitta i en liten grupp, behöver ha mer hjälp etc. så behöver skolan titta på det. Om eleven inte får det stödet är det ofta den eleven som sakta men säkert inte kommer till skolan mer. Det är svårt med resurserna i skolan, men skolorna behöver anpassa mer och ha närvarande lärare som bryr sig om eleverna, som frågar dem hur de mår, vad de har gjort i helgen, som får barnen att känna sig hemma när de kommer dit, tillägger Joanna Prisecaru.

– I vårt arbete ser vi vissa likheter mellan eleverna. Generellt har de elever som är hemma en väldigt låg känsla av sammanhang, saker och ting är inte meningsfulla, begripliga eller hanterbara. Vi behöver öka upp de gynnsamma faktorerna i skolan för att få eleven att komma tillbaka, säger Ebba Almsenius.

Anpassningar för elever

För att elever med problematisk frånvaro ska kunna komma tillbaka till skolan på ett hållbart sätt så behöver det oftast göras anpassningar kring deras skolgång. Anpassningarna kan se ut på många olika sätt men en viktig del som Närvaroteamet lyfter är att de behöver vara på individnivå.

– Det kan vara att eleven till en början sitter enskilt med någon som den känner och litar på och att man därifrån gör besök i klassrum, matsal, raster eller liknande. Det ser väldigt olika ut, men det är viktigt att verkligen jobba med individen för att hitta hållbara lösningar, säger Peter Wärne Atterfelt.

– Anpassningar kan även vara att se vilka kunskaper en elev har. En elev som har varit hemma i två år från skolan kommer att ha stora kunskapsluckor. Därför behöver det göras en översyn av vilken stöttning eleven behöver ha för att det ska kännas rimligt att kunna komma tillbaka till skolan, tillägger Peter Wärne Atterfelt.

Vid sidan av olika anpassningar i skolan kan Närvaroteamet även arbeta med anpassningar i elevers hem.

– Det kan också handla om att vi behöver jobba med rutiner i hemmet. Att eleven exempelvis inte sitter framför datorn till kl. 04 på natten. Utan att eleven kommer upp, klär på sig, äter frukost och borstar tänderna för att komma tillbaka till det som gynnar att man kommer iväg till skolan, säger Ebba Almsenius.

– Att vi har möjlighet att arbeta med insatser även utanför skolan är en styrka i vårt team. Vi jobbar med barnet hela dagen. Jag har arbetat många år inom skolan och då är det barnet i skolan man jobbar med. I Närvaroteamet jobbar vi med hela spectrat, det är ett tvärdimensionellt arbete mellan socialtjänsten och skolan. Det tänker jag är den stora vinningen i det här, säger Annika Jäverby.

Känslan av att göra skillnad

Även om Närvaroteamet inte har varit igång så länge nämner de flera goda exempel på när de har lyckats vända en problematisk skolfrånvaro där elever har varit hemma på heltid till att elever har kommit tillbaka i undervisning, allt i från några timmar i veckan till full skolgång. Medlemmarna i teamet beskriver den härliga känslan av när de får till en förändring och verkligen kan göra skillnad.

– När ett barn som har varit helt isolerad från sin familj och omvärld, som har mått väldigt dåligt blomstrar upp till en ungdom som mår bra. Det är fantastisk känsla. Det är också en härlig känsla att gå ifrån ett möte med vårdnadshavare som har tappat hoppet om sitt barn men att genom mötet kunna vända det till att de får ett gryende hopp, säger Annika Jäverby.

– Att kunna förmedla någon form av hopp när vi träffar vårdnadshavare som känner att deras barn aldrig kommer att komma tillbaka till skolan till att faktiskt kunna se ett hopp växa hos dem, det är fantastiskt. Det är lika viktigt att införliva ett hopp för eleven som suttit hemma länge. Det finns ett sammanhang för dig, vi ska bara arrangera det så att det blir bra för dig. Att så det lilla fröet att det är möjligt att komma tillbaka. Att kunna göra skillnad, det är det som driver mig, avslutar Therese Ainebeck.

Närvaroteamet består av

Peter Wärne Atterfelt: Teamledare Närvaroteamet och socionom. Har jobbat med barn, ungdomar och deras familjer de senaste 20 åren. Utbildad inom KBT och har jobbat många år med barn med problematisk skolfrånvaro.

Annika Jäverby: Lektor och forskar om problematisk skolfrånvaro. Har i teamet ett mer specialpedagogisk uppdrag. Har bakgrund som grundskolelärare i 20 år och har därefter arbetat som specialpedagog i ett par år.

Ebba Almsenius: Logoped. Har jobbat i 15 år med barn och ungdomar med NPF och autism. På senare år inom skola och med elever som hamnar i språklig och kommunikativ sårbarhet.

Therese Ainebeck: Socionom och familjebehandlare. Har jobbat inom socialt arbete i över 20 år. De sista åren har hon varit med och öppnat en resursskola i Lerums kommun, den första i sitt slag i kommunal regi.

Joanna Prisecaru: Socialpedagog. Har jobbat som kurator inom skolan och bland annat varit ungdomsbehandlare och jobbat med ungdomar som är i riskzon.

Emma Nelin: Socionom. Ny i Närvaroteamet och Härryda kommun sen tre veckor tillbaka. Bakgrund som kurator inom skolan och har jobbat med elever med problematisk skolfrånvaro och deras föräldrar. Innan dess inom socialtjänsten med barn och familjer.

Martin Myhrén: Idrotts- och hälsovetare som har arbetat inom skolan i 19 år. Ny sen en månad tillbaka i Härryda kommun. Fokus på framför allt trygghetsfrågor de senaste åren.