Till innehållet

Kompetenshöjning för barns språkutveckling

Artikel publicerad: 02 nov 2022

Som en fortsättning på det språkprojekt som pågår i förskolan och som Pedagog Härryda tidigare skrivit om, deltar alla förskolerektorer under 2022 i kompetensutvecklingsinsatsen Förskolesummit. Ett av årets teman är undervisning i förskolan med fokus på språkutvecklande arbetssätt.

En pensionär sitter i en soffa och läser för två barn.

Föreläsningsserien startade med en heldag i juni och nu i höst har tre av fyra fördjupningsprogram genomförts. I följande text ges små glimtar från några av de föreläsningar som hittills hållits.
Tidigare artikel på Pedagog Härryda, Språkutvecklande insatser och arbetssätt i förskolan
Förskolesummit Länk till annan webbplats.

Språkutvecklande förskola

Polly Björk-Willén, professor emerita, utgår i sin föreläsning från kunskapsöversikten Språkutvecklande förskola, som syftar till att bidra med kunskaper utifrån aktuell forskning. Denna kunskap kan underlätta för beslutsfattare och kommunala utvecklingsenheter att stödja arbetet med förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn utifrån sina individuella språkliga förutsättningar får möjlighet att utvecklas optimalt.

Vad vet vi om barns språklärande? En samständig forskning säger att:

  • språk lärs bäst i samspel
  • barn lär sig bäst nya ord och begrepp om dessa förekommer frekvent i vardagen och i meningsfulla sammanhang
  • bokläsning gynnar både barns språkliga och emotionella utveckling
  • ett rikt ordförråd underlättar barns läs-och skrivinlärning
  • leken är en viktig språkutvecklare

Björk-Willén lyfter fram faktorer för en framgångsrik språkundervisning där hon pekar på att den pedagogiska kompetensen och kunskaper om barns språkliga eller flerspråkiga utveckling är en central faktor.

Vilka svagheter finns i undervisningssituationerna?

I förskolan arbetar man mycket med vardagsspråket men man är i regel sämre på att utmana barnen med det hon kallar det akademiska språket, det vill säga det kunskapsrelaterade språket. De här språken måste flätas in i varandra genom att utifrån vardagsspråket väva in det kunskapsrelaterade språket. Det måste också finnas en språklig kravnivå. Det kräver att man har en medveten språkundervisning, att man vet vart man är på väg, vad vill man att barnens ska lära sig och hur man ska nå dit.

Studier visar att det ofta saknas en metodologisk och didaktisk samsyn. Mycket av språkundervisningen i förskolan bygger på individuella personers kunskaper och idéer om hur språklärande ska ske. Det behövs ett arbete i förskolan där man bestämmer vilken språkpolicy man ska ha och hur det språkundervisande arbetet ska läggas upp.

Barn lär sig språk i interaktion med en bättre talare och för att lära sig svenska, precis som andra språk, måste man få möta språket kontinuerligt.
Rapporten språkutvecklande förskola, ifous Länk till annan webbplats.

Perspektiv på undervisning och didaktik i förskolan med fokus på uppföljning

Ann S Pihlgren, fil.dr. och forskningsledare vid Ignite Research Institute, menar att förskolan har en egen form av didaktik som skiljer sig från grundskolan och gymnasiet. Undervisningen behöver se annorlunda ut eftersom barnen är yngre. Grundläggande för de yngre barnen är att det finns en upptäckande och utforskande dimension i förskolans pedagogik. Även att undervisningen och omsorgen sker tillsammans. Educare är en aspekt som gör att förskoledidaktiken är en särart.

Philgren pekar på att undervisning är en handling som är inriktad på nytt lärande och som ger barnen möjlighet att förstå nya områden eller någonting nytt. Det hon har sett när hon har gjort observationer på förskolor är att många förskollärare trevar i hur de ska ta sig an det här med undervisning och att det ibland kan landa i att det blir lite behavioristiskt och vuxenstyrt. Man riktar in sig på vissa specifika aktiviteter som exempelvis matematik eller bokstavsaktiviteter som är styrda av den vuxna.

Pihlgren ser också förskolor där inriktningen snarare handlar om att öppna nya dörrar för barnen genom lekfulla tematiska projekt där man lägger in undervisningen. Hon poängterar att det inte finns någon motsättning mellan tematisk undervisning och själva ämneslärandet därför att den temainriktade varianten innehåller ämneskunskap.

Pihlgren poängterar att förskollärare behöver ta sitt ansvar på olika sätt genom att:

  • vara påläst på det ämnesinnehåll som hen ska undervisa barnen kring,
  • ta ansvar för de aktiviteter som man genomför med barnen så att de faktiskt inkluderar barnen men att de samtidigt ger barnen ny kunskap,
  • ta ansvar för relationerna,
  • kolla upp att det blir något lärande,
  • utveckla undervisningen och utbildningen.

Ann S Pihlgren avslutar sin föreläsning med att tydliggöra att det är skillnad på barnens process och pedagogens process. Barnens process ska vara utforskande, upptäckande, kännas intressant och de ska öppna nya dörrar mot nytt lärande. Pedagogens process är en ganska strukturerad process. Pedagogen är påläst och vet vad undervisningen ska syfta till, vilket lärande hen ska titta efter och hur man kan stötta och planera för det. Det är ingenting som barnet behöver veta utan det hör till den professionella halvan och där två delarna är olika varann och det behöver vi prata mer om också framöver.
Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer Länk till annan webbplats.

Sambandet mellan små barns språkutveckling och deras exekutiva förmågor som uppmärksamhet och problemlösning med en koppling till uppväxtvillkorens betydelse.

Signe Tonér, universitetslektor Stockholms universitet, inledde sin föreläsning med att ställa en öppen fråga som vi bör undersöka vidare: Hur kan undervisning differentieras för att skapa goda förutsättningar för utveckling och lärande för alla barn?

Tonér pekar på att både språk och exekutiva förmågor är områden som utvecklas väldigt kraftigt i förskoleåldern och att vi därmed har stora möjligheter att påverka utvecklingen i positiv riktning. De exekutiva förmågorna kan även benämnas som exekutiva funktioner, kognitiv kontroll eller självreglering och handlar om förmågan till impulskontroll, arbetsminne och kognitiv flexibilitet.

Föreläsaren menar att språk och exekutiv förmåga verkar ha en ömsesidig påverkan på varandra. Om man blir bättre på någonting inom det språkliga området, så kan det faktiskt också leda till förbättrad exekutiv förmåga och tvärtom. Det här har vi inte riktigt kopplat samman tidigare och det är något som vi bör titta mer på.

Signe Tonér berättar vidare om resultaten i forskningsprojektet Hjärnvägar i förskolan. Den forskningen visade att flickorna hade ett försprång jämfört med pojkarna gällande såväl språkliga som exekutiva förmågor. Det framkom också att det fanns en signifikant koppling mellan barnens socioekonomiska bakgrund och deras språkliga och exekutiva förmågor. Tonér framhåller att det här behöver vi forska mer om.
Barns språkliga förmåga betydelsefull för även andra funktioner Länk till annan webbplats.

Förskolans behov av språkpolicy på samhällsnivå och i praktiken samt behovet av tolkningsstöd för läroplansuppdraget.

Tunde Puskas, professor vid Linköpings universitet, pratade i sin föreläsning om vikten av att ha en språkpolicy. I förskolan har vi språklagen och förskolans läroplan som vi måste förhålla oss till. Puskas ser dock att det i förskolan finns outtalade förväntningar och antaganden som har större påverkan på förskolans praktik än de tidigare nämnda styrdokumenten.

Puskas lyfter några av de outtalade förväntningarna och antaganden som hon har sett i sin forskning:

  • kommunikation på ett språk leder till språkutveckling
  • alla lär sig svenska i förskolan
  • svenska är huvudspråk i förskolan
  • barn vet vad som är bäst för dem

Dessa påståenden problematiseras utifrån att vara just antaganden och förväntningar som inte alls kan tas för självklara. Puskas menar att språkutveckling behöver stödinsatser. Oavsett om vi vill utveckla barnens modersmål eller det svenska språket behöver vi kunskaper om hur språkutvecklande aktiviteter ska se ut. Vi behöver göra medvetna handlingar utifrån relevant forskning. Vi behöver skapa en språkpolicy på den förskola vi arbetar på, för barnen som går på just den förskolan.
Flerspråkighet och andraspråksutveckling hos Skolverket Länk till annan webbplats.

Kontakt

Siv Jirblom, verksamhetsutvecklare

Maria Holmgren, verksamhetsutvecklare

Kan vi göra sidan bättre?

Lämna dina synpunkter



Ange din e-postadress om du önskar svar på din synpunkt