Till innehållet

Håkan Krafft, ny koordinator för SSPF i Härryda kommun

Artikel publicerad: 27 mar 2024

- Om vi kan stärka identiteten hos ungdomar, stärka föräldraskapet och föreningslivet har vi kommit långt men då krävs samarbete mellan de olika sektorer i kommunen, säger Håkan Krafft, ny koordinator för SSPF i Härryda kommun.

Bild på Håkan Kraft.

Håkan har arbetat i Härryda kommun sedan 2001 och har i grunden en fritidsledarutbildning men har även verkat som familjebehandlare. Håkan blev tillfrågad som SSPF-koordinator inför höstterminen 2023. Han har många kontakter inom polisen, socialtjänsten, bland rektorer och fritidsledare och tyckte sig se en förbättringspotential och tackade därför ja till att bli koordinator.

Vad är SSPF?

SSPF är en samarbetsform med representanter från skola, socialtjänst, polis och fritid. Arbetsformen är inspirerad av Danmark som arbetat med SSP sedan 1970-talet. I Sverige har denna arbetsform funnits sedan 2007 och i Härryda kommun åtminstone sedan tre år tillbaka.

Enligt en enkätundersökning 2022 gjord av BRÅ hade 148 av 266 tillfrågade kommuner SSPF som arbetsform vilket betyder att inte endast kommuner med störst problematik använde sig av denna metod för samverkan utan även andra kommuner. Arbetet sker på generell nivå men även på individnivå.

Syftet med SSPF är att skaffa sig en översiktsbild av läget i kommunen när det gäller substansbruk, skadegörelse och kriminalitet hos barn och unga men framför allt att hitta åtgärder och fånga upp dem som uppvisar ett normbrytande beteende såsom begynnande kriminalitet eller missbruk.

Arbetsformen – tre nivåer

Arbetet med SSPF delas in i tre nivåer, styrgrupp, arbetsgrupp och individ.

Styrgruppen består av koordinatorn, verksamhetschefer från skola, socialtjänst, fritid, kommunens säkerhetssamordnare samt kommunpolis. Vid mötena som sker cirka två gånger per termin informeras om den samlade lägesbilden och här tas även beslut som rör inriktningen på arbetet, om en skola behöver kameraövervakning eller andra beslut som inte arbetsgruppen har mandat för.

Arbetsgruppen som består av koordinatorn, grundskolans och gymnasiets rektorer, fältassistenter, representanter från socialtjänsten och fritid samt polis träffas en gång i månaden för att dela sin lägesbild av situationen i kommunen och för att inhämta kunskap. I arbetsgruppen diskuteras vanligen mer övergripande frågor om aktuellt läge men man kan även besluta om till exempel riktade utskick till vårdnadshavare via Unikum om ett ökat bruk av e-cigaretter eller brev till näringsidkare om att vara uppmärksamma på att göra id - kontroll. Arbetsgruppen kan även komma överens om att be fältassistenter att närvara mer frekvent vid ett för stunden mer utsatt område. Specifika individer diskuteras aldrig i arbetsgruppen.

SSPF individ aktiveras när minst två av varandra oberoende instanser känner oro för en ungdom. Här arbetar man på individnivå med enskilda ungdomar som uppvisar ett normbrytande beteende eller är på väg in i kriminalitet. Att delta är helt frivilligt men samtycke kan behövas från både deltagare och vårdnadshavare för att bryta sekretessen mellan till exempel polis och socialtjänst. Vid mötena deltar de berörda parterna och pratar om vad som behövs för att upphöra med det normbrytande beteendet och vem som ansvarar för detta. Vid uppföljningsmötet utvärderas resultatet och ett nytt möte bokas vid behov.

Rollen som koordinator

SSPF-koordinatorn är spindeln i nätet som ingår i både styrgrupp, arbetsgrupp och individ. Koordinatorn sammankallar och håller ihop arbetet med nätverksmötena samt knyter berörda deltagare till SSPF. Det är en fördel om koordinatorn har en god områdeskännedom och ett brett kontaktnät. Visionen, enligt Håkan, är att få till arbetsmötena så att de fungerar effektivt, att både åtgärderna från SSPF-gruppen och informationen till vårdnadshavarna sker snabbt vid till exempel skadegörelse eller substansbruk på en skola. Det viktiga är även att i god tid fånga upp dem som är på väg in i kriminalitet.

Identitet

- I det korta perspektivet handlar det om identitet, vem vill du ses som, menar Håkan.

Vad är alternativet till en kriminell identitet? Hur kan vi stärka upp runt ungdomen? Där är föreningslivet en viktig komponent som kan stötta upp och förhoppningsvis få in en ungdom på ett konstruktivt spår. Föreningslivet är ett positivt alternativ oavsett vad det handlar om: scouterna, innebandy eller musik. Grupptillhörighet är i grunden viktig för att svara på frågan: vem är jag?

Vårdnadshavare som är arbetslösa eller brottas med andra problem kan även de behöva stöttning. Hur kan vi hjälpa till för att de ska orka vara konsekventa och känna att de kan ta tillbaka sitt mandat?

- För att det ska bli bra måste vi göra det tillsammans, ta ett gemensamt ansvar, säger Håkan och menar att i vissa fall kanske man behöver ta in Arbetsförmedlingen eller Förbo till ett möte för att ytterligare stärka upp runt familjen.

Det viktigaste nu är att vi inte ska få mer organiserad brottslighet i kommunen utan stoppa rekrytering av unga in i kriminalitet.

- Bara för att vi har SSPF kommer vi inte att ha 0% ungdomar som använder olika substanser, säger Håkan och avslutar med:

- Det bästa med jobbet är när en 14-åring tar sina första bra beslut för sig själv.

Källor

BRÅ: https://bra.se/forebygga-brott/forebyggande-metoder/sociala-insatsgrupper-sig-och-sspf.html Länk till annan webbplats.

Socialstyrelsen: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/unga-som-begar-brott/exempel-brottsforebyggande-metoder/sspf-skola-socialtjanst-polis-fritid/ Länk till annan webbplats.

Kontakt

Håkan Krafft, koordinator SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid)

Kan vi göra sidan bättre?

Lämna dina synpunkter



Ange din e-postadress om du önskar svar på din synpunkt