Lektor vill förankra undervisningen i forskning och vetenskap för att öka barn- och elevers lärande

Annica har alltid intresserat sig för forskning och det blev ett naturligt steg att bli lektor efter det att hon blivit förstelärare. Tidigare hade det upplevts så långt bort. I forskningen är skrivandet centralt, vilket Annica tycker är roligt, och efter att skrivit både magister- och masteruppsats i sina vidareutbildningar så blev det en ingång att fortsätta med forskarutbildningen. Redan från början fanns intresset och nyfikenheten för att jobba vidare med elevers problematiska skolfrånvaro och vilka faktorer som kan vara orsaken till detta.

Besök i Japan

För flera år sedan deltog Annica och några kollegor på en konferens i Japan via Atlas. Atlas är ett program under universitet- och högskolerådet som hjälper till att finansiera så att lärare och skolledare kan delta i eller medverka vid internationella konferenser i hela världen. Vid konferensens genomförande hade elevers muntliga förmåga fått genomslag i läroplanens alla ämnen i Sverige och det fanns en tanke om att hög skolfrånvaro hängde samman med detta. Annica ville också förstå hur Japans höga PISA resultat hängde samman med deras lite timida och tillbakadragna sätt som är en del av den japanska kulturen. På konferensen framkom det att Japan också hade stora problem med problematisk skolfrånvaro, trots att eleverna inte hade några krav på muntlig framställning.

Däremot var kraven på att japanska elever presterar goda skolresultat mycket hög, vilket visar sig i PISA testerna, men man hade också en stor grupp elever med hög skolfrånvaro och som hamnade i ett utanförskap. I Sverige har vi en bredare bild av vilka förmågor våra elever behöver för framtiden, medan man i Japan har större fokus på faktakunskaper och undervisningen är också mer konventionell.

På konferensen märktes det tydligt att de japanska föreläsarna hade svårt att muntligt presentera sina resultat och delge andra sina sammanställningar och analyser. I Sverige vill vi ha entreprenörer som kan dela med sig av sin kunskap och därför är muntlig framställning också en viktig förmåga i en svensk utbildningskontext.

Lektor Annica

Annica har en tjänst som övergripande lektor i Härryda kommun och inte knuten till en speciell skola. För att bli lektor måste man ha skrivit en master och blir då länken till forskningen på universitetet. Som lektor ansvarar Annica för att lyfta viktiga frågor inom utbildningsforskningen som kan vara till nytta i kommunen. Eftersom tjänsten är ny i Härryda kommun så har det ännu inte formats några naturliga sammanhang för Annica att verka i.

– Dessutom är jag fortfarande i min utbildning men jag hoppas självklart att kunna inspirera andra att ta steget att studera vidare för att forska, säger Annica.

– Det bästa med att vara lektor är att vara bron mellan verksamheten och forskningen. Att ha närheten till lärandet samtidigt som du lyfter upp det i det vetenskapliga, säger Annica.

Som forskare på heltid är det lätt att glömma bort hur det är att stå framför en grupp med 28 elever. Men i mötet med ett vetenskapligt förhållningssätt ner i undervisningen så blir det magiskt menar Annica.

- Det är häftigt och jag vill inget annat. Det är detta jag vill arbeta med, berättar Annica.

Annica är en av de som ingår i kommunens närvaroteam. I det arbete har hon stor nytta av sin vetenskapliga förankring. I mötet med elever och vårdnadshavare blir forskningen något att luta sig emot och då kan man bekräfta att det är jobbigt nu men att det kommer att bli bättre. Forskningen visar nämligen att det finns goda möjligheter att komma tillbaka till en fungerande skolgång, även om det tar tid.

Den egna forskningen

Idag vet vi att många elever inte går till skolan men det forskas inte på deras skolmiljö utan mer om elevens svårigheter och utmaning och externa insatser såsom socialtjänst, sjukvård och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). I stället borde forskningen handla om vad som händer i elevens möte med skolan och vad vi i skolan kan göra för att underlätta detta möte. Det finns endast en avhandling som har detta fokus som Annica känner till men snart också den avhandling som hon själv arbetar med.

Annica går in i skolans miljö, som specialpedagog, för att se vad skolan kan göra för att inte eleven ska hamna i en problematisk skolfrånvaro. Det handlar om att fokusera på de tidiga insatserna och ändra skolstrukturer. Samtidigt måste skolan arbeta med de elever som redan är i en problematisk skolfrånvaro och finna lösningar för dem att komma tillbaka till en fungerande skolvardag. I sin forskning försöker Annica finna orsakerna till att elever har svårt att delta i skolan och ser en koppling till Lgr11 och införande av förmågor och bedömning av dessa. Redan idag sker många anpassningar på individnivå men det finns mycket vi kan göra utifrån den generella undervisningen för att möta dessa elever på bästa sätt. Just nu är Annica inne i analysfasen. I det arbetet tar hon hjälp av handledare och professorer.

Analysen handlar om att kunna kategorisera, dra slutsatser och sammanställa allt med ett vetenskapligt språk.– Det är som att lägga ett stort pussel, berättar Annica. Redan nu ser Annica i sin analys att större skolor har större problematisk skolfrånvaro. Stora skolor behöver ta med den mindre skolans känsla av att alla elever är allas ansvar. Så fort det finns frånvarande elever måste varningsklockan ringa och alla personal, oavsett uppdrag, behöver reagera.

– De här eleverna måste hittas tidigt och då innebär det även att arbeta med frånvaro i förskolan, betonar Annica.

Hur går det till att forska?

För att bli forskare måste man gå ett antal förberedande kurser på universitetet. Studierna är på en hög nivå, vilket också är viktigt för att få det kritiska öga som gör att man kan ifrågasätta statistik och annan information man får till sig av t.ex. media. Den kompetensen har man stor nytta av, både som forskare och i övriga livet. I sin forskning gör Annica många observationer och intervjuer som sedan ska renskrivas. Under skrivandet börjar hon se mönster och analyserna görs därför till stor del under tiden som hon skriver. I en avhandling ingår det också att publicera ett antal artiklar som sprids i olika tidskrifter och websidor.

Som forskare måste man hela tiden kunna försvara in forskning och stå upp för sina ställningstaganden, något som kan kännas ovant men som man lär sig med tiden.Det finns många vägar att gå inom universitetet för att kunna forska, men ett krav är att ha skrivit en magisteruppsats, vilket man gör inom t.ex. lärarutbildning och därefter påbörja en masteruppsats.

Är man nyfiken och vill fördjupa sig att lära mer så finns det många som kan hjälpa till inom universitetet att visa på rätt väg.Som lärare finns det också möjlighet att läsa artiklar, från t.ex. Göteborgs universitet och Skolverket för att ta del av forskning.

– Även om det kan vara svårt att få till i en stressig vardag så är det enda vägen om man vill knyta sin praktik mer till det vetenskapliga, menar Annica. En annan ingång kan ju vara att man som kollegium läser artiklar tillsammans och samtalar om dessa som en del av den gemensamma kompetensutvecklingen.

Vad händer nu efter vårt samtal?

– Jag ska göra hembesök till en familj där barnet har svårt att ta sig till skolan. Det är en stor fördel att kunna mötas i hemmet för ett första samtal, men målet med mitt arbete och forskning är ju att vi aldrig ska behöva ha de här samtalen framöver, avslutar Annica.

Fler artiklar om forskning

Artiklar om aktuell forskning

Skribenter

Ann Nilsson-Mäki, kvalitets- och verksamhetsutvecklare
Anders Uvebrant, utvecklingschef utbildning, kultur, fritid