Att knyta praktik till vetenskaplighet genom frirummet

– Jag läser en bok, ser på en film…….det är muntligt. Ibland över en kopp kaffe under rasten, men många gånger vid skrivbordet i arbetsrummet. Då blir det många fördjupade samtal kring undervisning, forskning och saker vi läst, lärare (2023).

Frirummet

När jag arbetade som specialpedagog inom grundskolan väcktes mitt intresse mot de elever som inte kom till skolan av olika skäl och jag började förkovra mig på olika sätt. En bok gav mig allra störst utmaning i att förstå det lästa, men den gjorde ett stort avtryck i mitt liv för att hitta det utrymme som krävdes i skolvardagen. Det är Gunnar Bergs bok Att förstå skolan – en teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Läs den och låt den sjunka in! Då hamnar du i en process som handlar om att hitta frirummet. För mig har det inneburit möjlighet att skriva fram min master och genomföra forskarutbildningen, men teorin har faktiskt påverkat hela mitt liv och min vardag.

Inom skolans värld handlar det om att upptäcka och erövra det tillgängliga frirummet för skolutveckling och för elevers bästa. Ulf Blossing illustrerar detta frirum genom fördjupade samtal med kollegor. När frågor kring innehåll och struktur diskuteras kan lärare nå pedagogikens kärna, utveckla undervisningen och göra skillnad för eleverna. Det kollegiala samtalet behöver organiseras så att det blir tydligt när och hur det ska ske liksom hur det ska fördelas. Processer som kommunens förstelärare eller forskarutbildade kan leda genom olika modeller, exempelvis lärande samtal, forskningscirkel eller kollegial grupphandledning. Ämnet och elevernas lärande är i fokus vilket behöver synliggöras genom samtalets karaktär med frågor som fördjupar och leder samtalet. Men frirummet finns också i det lilla sammanhanget under planering, dokumentation och uppföljning, genom en öppenhet och ett gemensamt utforskande kring en idé, en modell eller metod.

Denna teori kan beskrivas som ett analytiskt instrument för att öka förståelsen av den komplexitet som utmärker skolan som institution och skolor som organisationer. (Berg, 2003)

Förhållningssätt

För att kunna erövra frirummet krävs en ”bottom- up” process och frågan om frirummet för skolutveckling vilar således på både styrning och ledning av den enskilda skolan eller övergripande på kommunnivå. Med detta hamnar fokus på skolans rektorer och hur de arbetar in vikten av det vetenskapliga förhållningssättet på skolan, men också organiserar för dessa processer. Några rektorer jag mött under mina skolbesök lyfter hur de organiserar för att tillgängliggöra aktuell forskning, ökad kunskap och menar att det handlar om förhållningssätt.

– Hur denna kunskap omsätts i en anpassad lärmiljö och undervisning? Det handlar mycket om förhållningssätt. Detta arbetar vi med på olika sätt t.ex. studiedagar. Vid ett tillfälle läste alla litteratur om aktuell forskning inom neuropsykiatriska svårigheter och diagnoser. En blandad inläsning med tid för samtal och diskussioner kring det lästa, rektor (2021).

En viktig del i detta förhållningssätt är att skolans rektor lyfter liksom påvisar vikten av det vetenskapliga förhållningssättet och låter dessa processer genomsyra skolan. Det handlar alltså om skolstruktur och att inom organisationen hitta utrymme för skolutveckling och aktuell forskning, men också påvisa vikten av dessa fördjupade samtal med tid att reflektera tillsammans i lärargrupperna. I min forskning uppmärksammar jag skolor i form av framgångsexempel och en skola hade en påtagligt tydlig struktur och organisation som gynnade skolnärvaro vilket påvisades genom statistiken. Skolans rektor reflekterar över de utmaningar som finns i skolvardagen och hur hon motiverar skolans lärare att ta sig förbi dessa och prioritera en ökad kunskap i fördjupade samtal med varandra.

– Initialt är det alltid rektor själv som arbetar in processerna för att påvisa vikten av att göra ”det extra” arbetet, rektor (2021).

Aktuell forskning

När organisation och struktur ger utrymme för att låta praktiken omsättas i det vetenskapliga förhållningssättet, behöver också aktuell forskning vara lättillgänglig för att väcka liv i diskussioner och samtal på skolorna. I min roll som lektor får jag ofta frågor kring forskning inom olika utvecklingsområden eller när en kunskap behöver fördjupas på skolorna.

Göteborgs universitet har en bred och framgångsrik forskning med 3000 forskare, lärare och doktorander och ett enkelt sätt att hålla sig uppdaterad är att regelbundet ta del av aktuell forskning inom skola och utbildning genom universitetets hemsida. Här lyfts aktuell forskning exempelvis ungas psykiska hälsa, lärares berättande vidgar perspektiven, ny metod förstärker förståelsen inom matematik men också forskningsreportage/ porträtt och aktuella forskarprojekt i samverkan med lärare och rektorer.
Göteborgs universitet - utbildning och lärande Länk till annan webbplats.

Förslag på frågor att arbeta vidare med

• Hur arbetar ni med kollegiala samtal på skolan?
  
  
• Hur kan dessa samtal fördjupas och utvecklas?
  
  
• Hur omsätts vetenskapligt förhållningssätt med utrymme att ta del av aktuell forskning för dig som lärare och på skolan?
  
  
• Hur kan frirummet användas för kollegialt lärande och vetenskapligt förhållningssätt på skolan?
  

Referenser

Berg, G. (2003). Att förstå skolan: En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Studentlitteratur.
Skolverket (2023). Kollegialt lärande Länk till annan webbplats.
Blossing, U., & Wennergren, A. (2019). Kollegialt lärande: Resan mot framtidens skola. Studentlitteratur.

Läs mer

Samverkans doktorand Länk till annan webbplats.

Forskning i skolan – forskande lärare Länk till annan webbplats.