Specialistundersköterska

– Jag jobbar i hemtjänsten. Oftast jobbar jag ute som alla andra, med omvårdnad och allt vad det innebär. Jag hjälper brukarna att komma upp på morgonen, klä på sig och ta sina läkemedel. Vissa vill komma upp halv åtta, andra vid tio eller elva. Vi har också sociala aktiviteter. Vi går en promenad eller sitter inne och pratar en stund om det spöregnar. Under lunchbesöken hjälper vi brukarna att värma lunch om de vill ha det, städar och gör inköp.

– Men jag har även administrativa uppgifter. Jag håller Teamsmötena som är en gång i månaden, för anteckningar och skickar ut dem till mina kollegor. Sedan ingår jag i en tvärprofessionell, palliativ arbetsgrupp. Arbetsgruppen består bland annat av sköterskor, arbetsterapeuter, biståndshandläggare och specialistundersköterskor och träffas en gång i månaden. Vi arbetar med olika frågor, som hur vi kan förbättra det palliativa arbetet i kommunen och att gå igenom och uppdatera rutiner. Vi har även träffar där alla palliativa ombud i kommunen träffas. Specialistundersköterskorna inom palliation och multisjuka har också möte en gång i månaden. Sedan planerar och håller jag och några kollegor i regelbundna brukarträffar för att motverka ofrivillig ensamhet.

– Jag började jobba här som undersköterska för typ 15 år sedan. Och sedan var det väl 2021 som jag fick en förfrågan om jag ville läsa till specialistundersköterska inom palliation och multisjuka. Jag har alltid gillat att jobba med just det så jag tackade ja. Och i maj 2023 var jag klar. Så jag kom hit som undersköterska och nu är jag specialistundersköterska! Det är jätteroligt faktiskt.

– Nu som specialist känner jag att det bästa är att man arbetar för att man faktiskt ska kunna erbjuda folk att dö hemma om de vill det. Och att det finns professionella människor som kan hjälpa en i hemmet, ungefär som man får en barnmorska när man föder barn. Nu kan jag vara ett stöd för mina kollegor, så att vi kan bemöta palliativa brukare på ett professionellt sätt som inger mer trygghet.

– För många år sedan så var det ju nästan så att om någon frågade vad man jobbade med så sa man ”inom vården”. Man ville inte säga ”hemtjänsten”, för att det har fått en negativ stämpel ofta. Men nu är det liksom tvärtom och jag tycker det blir mer och mer så. Det är jättebra vård och omsorg i Härryda kommun faktiskt, det är verkligen så. Och när vi har haft brukare som har gått bort hemma så har det varit en stor majoritet som har varit supernöjda och känt sig trygga. Både anhöriga och brukaren. Man har kunnat lugna oro och ångest.

– Jag tycker att man först ska ta reda på lite vad det innebär. Att det är med människor, att man måste ta på människor. Så att man känner att det känns okej. Om man är en sådan människa som tycker om att vara social med andra – sök! För det är det bästa jobbet. Jag kan räkna på min hand hur många gånger under mina 30 år som jag har tyckt att det har varit jobbigt att gå till jobbet. Annars tycker jag det är kul varje dag.

– Man får så mycket tillbaka. Och alla vi träffar är ju olika så man byter ju liksom lite personlighet. Där är jag på ett sätt och så nästa ställe kanske det är helt annan approach. Men ändå så är det liksom relationerna man skapar med dem. Det är jätteroligt. Och det finns så mycket kunskap på arbetsplatsen. Vi lär av varandra hela tiden. Någon kan till exempel något inom psykiatri som jag inte kan och så pratar man med varandra.